Vägkanter räddningsflotte för hotade arter
Vägkanter, banvallar och kraftledningsgator har blivit en tillflyktsort för hotade arter från det gamla jordbrukslandskapet. En studie gjord av Centrum för biologisk mångfald visar att betydelsen av dessa människoskapade biotoper är mycket större än vad som tidigare varit känt.
De växter och insekter som hörde hemma i det gamla brukade odlingslandskapet i Sverige har gradvis trängts undan när slåtterängar och gamla betesmarker övergivits och vuxit igen eller ersatts med åkrar och skogsplanteringar. Många av dessa arter har istället funnit en tillflyktsort i form av vägkanter, banvallar, kraftledningsgator, grustäkter och andra strukturer som följer modern infrastruktur.
Centrum för biologisk mångfald vid SLU och Uppsala universitet har analyserat förekomsten av rödlistade arter, framför allt växter och insekter, knutna till det traditionella jordbrukslandskapet. Det visade sig att vägrenar, skjutfält, grustäkter och liknande människoskapade miljöer idag hör till de allra viktigaste biotoperna för en stor del av dessa hotade arter.
Studien visar att betydelsen av infrastrukturens biotoper hittills har underskattats.
– Infrastrukturens biotoper kan bidra till att uppfylla miljömålet om ängs- och slåttermarker i jordbrukslandskapet, säger Tommy Lennartsson, forskare vid Centrum för biologisk mångfald. Sverige har antagit målet att öka arealen hävdad ängsmark med 5000 ha fram till år 2010. Vi är ännu inte framme vid målet, ca 2000 ha saknas fortfarande, men med rätt skötsel kan de finaste vägkanterna och kraftledningsgatorna hjälpa oss att komma närmare målet.
Eftersom infrastrukturens biotoper är så betydelsefulla för många hotade arter är också rätt skötsel av dessa biotoper en viktig angelägenhet för att bevara arterna. Här kan Vägverket och Banverket genom samverkan och rätt åtgärder göra en stor insats.
– Rapporten stärker mig i övertygelsen om att Vägverket på ett positivt sätt kan bidra till bättre miljö och stärka arbetet med den biologiska mångfalden. Det är en del i vårt uppdrag att bidra till de nationella miljökvalitetsmålen, säger Lena Erixon, generaldirektör på Vägverket.
Centrum för biologisk mångfald, CBM, är en gemensam centrumbildning för Sveriges lantbruksuniversitet och Uppsala universitet för forskning och information om biologisk mångfald. Mer information: www.cbm.slu.se
Läs mer:
SLU Fakta Jordbruk Nr 2 2009, se http://www-nlfak.slu.se/faktajordbruk/pdf09/Jo09-02_utskrift.pdf
Kontaktinformation
Kontaktpersoner:
Tommy Lennartsson, Centrum för biologisk mångfald
018-67 24 36 alt 070-586 83 81
tommy.lennartsson@cbm.slu.se
Sofia Gylje, ArtDatabanken
018-67 22 95 alt. 070-311 22 04
sofia.gylje@artdata.slu.se
