Ny oljeväxt fångar kvävet
Insådd, flerårig fältkrassing i vårstråsäd kan i framtiden ge skörd av fröolja av god teknisk kvalité. Den gör samtidigt tjänst som uppfångare av kväve från åkermarken under vintern. Dennis Eriksson vid SLU menar att detta nya odlingssystem kan lösa två miljöproblem – det fossila oljeberoendet och övergödningen.
Dennis Eriksson har i sitt doktorsarbete vid SLU i Alnarp lagt grunden till att utveckla fältkrassing, Lepidium campestre, till en fånggröda som kan ge en lämplig teknisk olja.
Läckaget av kväve och fosfor från åkerjordarna till grundvatten, sjöar, åar och hav är ett synnerligen allvarligt miljöproblem i det svenska jordbruket. En av orsakerna är att odlingen domineras av ettåriga grödor som lämnar marken bar under vinterhalvåret.
– Ensidig odling av ettåriga grödor har allvarliga negativa miljöeffekter och det är absolut nödvändigt att utveckla två- och fleråriga alternativ, säger Dennis Eriksson.
Ett miljöproblem av ett helt annat slag är beroendet av fossil olja. Växtoljor är den förnyelsebara och miljöneutrala resurs som har störst potential att ersätta fossil olja, och redan används omkring 10–15 procent av all vegetabilisk olja till olika tekniska ändamål.
– Behovet att utveckla förnyelsebara och miljöneutrala alternativ till den fossila oljan är om möjligt ännu mer akut, säger han.
Fältkrassing skulle kunna bli en sådan ny, flerårig oljegröda. Växten är korsblommig och växer vild i södra och mellersta Sverige. Fältkrassing har långa, upprätta stjälkar (vilket gör den lämplig för odling) är vinterhärdig och ger god fröskörd. Idén är att så in fältkrassing som fånggröda i vårstråsäd. Efter skörd av stråsäden och en övervintringsperiod ska fältkrassingen ge skörd följande sommar.
Fältkrassing har dock en tendens att dråsa, det vill säga släppa ut fröna innan de har skördats. Fröoljekvalitén är redan bra, men kan förbättras. Mängden olja i fröna måste också höjas. Den tvååriga fältkrassingen bör vidare göras flerårig, så att fördelarna med minskat näringsläckage och minskad jordbearbetning ska komma mer till sin rätt.
Dennis Eriksson har identifierat och kopierat (klonat) vissa gener som styr frödråsningen och fröoljekvalitén för att framställa en genmodifierad fältkrassing med förbättrade anlag. För att kunna åstadkomma detta, har han utvecklat en del av en metod för genmodifiering som innebär regenerering av skott i steril miljö. Själva överförandet av gener visade sig dock vara svårt och inga resultat har uppnåtts ännu.
Det visade sig i fältförsök att fältkrassing ger en högre fröskörd än både rybs och raps. Dessutom har den insådda fältkrassingen en viss positiv effekt på skörden av vårkornet.
——————————-
Kontaktinformation
Biolog (MSc) Dennis Eriksson, Område Växtförädling och bioteknik, SLU, försvarar sin avhandling med titeln ”Towards the Domestication of Lepidium campestre as an Undersown Oilseed Crop”. Disputationen avser filosofie doktorsexamen.
Tid: fredagen den 8 oktober 2009 kl. 13.00
Plats: Crafoordsalen, Navet, Alnarp
Opponent: Dr. Lars Østergaard, JIC, Norwich, England
Mer information
Dennis.Eriksson@ltj.slu.se, 073-566 95 22
Hemort: Lund
Avhandlingen, http://diss-epsilon.slu.se/archive/00002107/
Område Växtförädling och bioteknik, http://www.ltj.slu.se/1
Pressfoto
(Får publiceras fritt i samband med artiklar om disputationen, fotograf ska anges.)
Fältkrassing, Lepidium campestre, har ett upprättstående och stabilt växtsätt. I nuläget är den tvåårig, men tanken är att kunna göra den flerårig med hjälp av genteknik. Foto: Dennis Eriksson
http://www2.slu.se/aktuellt/2009/pressbilder//DennisEriksson/faltkrassing.jpg
Fältkrassing kan sås in i vårsådd stråsäd. Efter en vinter som fånggröda går plantan i blom och de oljerika fröna skördas under sommaren. Foto: Dennis Eriksson
http://www2.slu.se/aktuellt/2009/pressbilder/DennisEriksson/faltkrassingskord.jpg
