Bilden av den svenska hästens hälsa klarnar
Omkring hälften av alla sjukdomsfall hos svenska hästar rör hälta. Det visar Johanna Penell från SLU i en undersökning av databaser från hästkliniker och försäkringsbolag. Uppgifterna i de två stora databaserna är så pass korrekta att de kan utnyttjas för forskningsändamål, och de ger en efterlängtad, samlad bild av hälsoläget i den svenska häststammen.
Detaljerade kunskaper om hur utbredda olika sjukdomar och hälsoproblem är bland svenska hästar skulle vara till stor nytta för hästnäringen. Bättre hälsorekommendationer, förändrad djurhållning och skötsel samt välunderbyggda avelsstrategier mot sjukdom är exempel på vad man skulle kunna se fram emot. Dessutom skulle det bli lättare att prioritera viktig forskning.
Att bygga upp en stor svensk databas i detta syfte skulle vara tidskrävande och kostsamt. Det Johanna Penell har gjort i sitt doktorsarbete är att undersöka om det i stället går att utnyttja information i befintliga databaser. Och hennes svar är ja.
I Sverige finns två unika, rikstäckande databaser med information om sjukdomsfall hos hästar; en försäkringsdatabas som ägs av försäkringsbolaget Agria och en klinikdatabas från ATG Hästklinikerna AB som inkluderar 25 hästkliniker (2009). Johanna Penell har jämfört diagnoser i databaserna med de bakomliggande veterinärjournalerna och hon visar att tillförlitligheten är hög i båda databaserna. De kan därmed användas som underlag i många typer av forskningsprojekt.
I avhandlingen har databaserna också använts för att uppskatta hur vanliga olika sjukdomar är bland svenska hästar. Omkring hälften av sjukdomsfallen visade sig röra hälta, ofta orsakad av ledsjukdom. Varje år drabbas ungefär fyra procent av alla rid- och sporthästar av nya fall av ledsjukdom.
Ett exempel på skillnader mellan olika hästkategorier är att kotledsproblem i båda frambenen är vanligare hos rid- och sällskapshästar än hos travhästar, medan det omvända gäller för kotledsproblem i båda bakbenen. Databaserna visar också att sjukligheten är större i storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö än i resten av landet.
Båda databaserna har sina fördelar och begränsningar. Den största fördelen med försäkringsdatabasen är att den inkluderar en frisk baspopulation av hästar, vilket gör att andelen av alla friska hästar som blir sjuka kan uppskattas. Fördelen med klinikdatabasen är att alla diagnoser och problem kan registreras samt att den innehåller alla typer av besök oavsett kostnad vid den här typen av hästkliniker, inklusive både hälsobesök och sjukbesök.
En längre svensk sammanfattning finns på s. 61–63 i avhandlingen, se länk nedan.
—————————-
Veterinär Johanna Penell, institutionen för kliniska vetenskaper, SLU i Uppsala, försvarar sin avhandling Secondary databases in equine research – Data quality and disease measurements.
Tid: Fredag den 16 oktober 2009, kl. 09.15
Plats: Ettans föreläsningssal, Klinikcentrum, SLU, Ultuna, Uppsala
Opponent: Professor Stuart Reid, University of Glasgow, Skottland
Mer information:
Johanna Penell, tel. 018-67 13 23, Johanna.Penell@kv.slu.se
Pressbilden på Johanna Penell får publiceras fritt i samband med artiklar om disputationen. Fotograf: Neil LeBlanc.
