Vad har monarkin för funktion när kungen inte har någon?
Denna fråga var aktuell under frihetstiden (1719–1772) då den svenska kungen var berövad nästan all makt. Trots det fortsatte monarkin att vara en förutsättning för att det politiska systemet skulle fungera. Den bild av regenten som förmedlades genom dåtidens informationskanaler försökte dölja verkliga maktförhållanden. Riket styrdes egentligen av rådet och riksdagen men för befolkningen i stort fortsatte kungen att vara den enda legitima statsmakten. Detta visas i en ny bok av historikern Jonas Nordin.
Vid Karl XII:s död 1718 avskaffades det kungliga enväldet och den politiska makten överfördes till riksrådet och riksdagen. Trots detta fortsatte monarkin att vara en oumbärlig del av statsskicket. Alla rådsherrar var adelsmän och de ansågs därför inte kunna företräda vanliga människors intressen. Därför var det tvungna att framställa kungen som den som egentligen styrde riket.
Med hjälp av ett varierande källmaterial och många tidigare opublicerade bilder visar Jonas Nordin hur fabricerad information om kungen spreds till undersåtarna. Kampanjerna hade dock begränsad framgång då många genomskådade den bedrägliga bilden. Kungens höga anseende gjorde det svårt för rådet och regeringen att vinna erkännande som legitima statsorgan och ledare för landet. Ett bevis på det är den kungliga namnstämpeln som länge har betraktats som en symbol för statschefens maktlöshet under frihetstiden.
– I själva verket var namnstämpeln en bekräftelse på monarkins starka ställning eftersom rådets beslut saknade auktoritet om de inte bar kungens underskrift. Normalt användes namnstämpeln med kungens godkännande, säger Jonas Nordin.
Samtidigt som kungens reella makt kringskars ökade monarkins symboliska betydelse och genomslag i samhället. Under frihetstiden fick befolkningen veta mer om kungafamiljens offentliga och privata liv än någonsin tidigare och epoken såg några av de mest påkostade kungliga ceremonierna i Sveriges historia. Kungafamiljens angelägenheter blev en del av vanliga människors vardag.
Men hur kan man veta vad vanligt folk ansåg om kungen under 1700-talet?
– Genom rättegångshandlingar rörande majestätsförbrytelser har jag kunnat se vad vanliga undersåtar tyckte och tänkte om centrala politiska förhållanden under frihetstiden. Det är ett tidigare outnyttjat material som låter oss lyssna till folkliga opinioner i det förgångna, säger Jonas Nordin.
Jonas Nordin är docent i historia vid Stockholms universitet och verksam som forskare vid Kungl. biblioteket. Hans forskning för denna bok har finansierats av Vetenskapsrådet.
Bokens namn: Frihetstidens monarki. Konungamakt och offentlighet i 1700-talets Sverige, 368 s. Boken utges av Bokförlaget Atlantis.
Kontaktinformation
Ytterligare information: Jonas Nordin, Kungl. biblioteket. tfn 08-463 41 67; mobil 0739-17 26 44. E-post: jonas.nordin@kb.se
