Lärare saknar kunskap och redskap för att stödja den enskilde elevens utveckling
Relationerna till eleverna har alltid varit en central del av lärares arbete. Men den sociala dimension är samtidigt den del av yrkeskompetensen som är mest svårfångad. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet.
En ökad individualisering av undervisningen har medfört att lärarna behöver större kunskap om varje enskild elev. I en ny doktorsavhandling i sociologi visar Lisbeth Ranagården vilka strategier lärarna använder sig av för att lära sig mer om sina elever.
Hon har även undersökt hur de sedan använder denna kunskap eller vad som hindrar dem från att använda den. Studien bygger på intervjuer med högstadielärare och på utvecklingssamtal som lärare genomfört med sina elever ur årskurserna 7, 8 och 9.
– Den nya lärarrollen innebär mer omfattande sociala arbetsuppgifter med ansvar för elevens hela utveckling och ställer krav på samarbete mellan lärare och med föräldrar, säger Lisbeth Ranagården.
I studien har hon bland annat följt lärare i deras förberedelser och genomförande av utvecklingssamtal och hur de sedan analyserar elevernas situation och kommer fram till förslag på hur man ska gå vidare.
– Eller snarare borde leda fram till sådana förslag, säger Lisbeth Ranagården. För det är just i denna fas som lärarens kunskaper eller redskap inte räcker till. I stället för professionella förslag till åtgärder för elevens framtida utveckling handlar lärares förslag oftast om elevers beteende. Att bete sig på rätt sätt i skolan belönas och oavsett problem tycks samma förslag till åtgärd gälla – läs läxorna bättre, prata mindre, räck upp handen mer, osv.
Men lärare får inte heller det stöd som behövs, menar Lisbeth Ranagården. Inom ramen för den formella lärarutbildningen finns begränsat utrymme för lärande om elevers sociala dimensioner. Därför efterlyser hon tid och handledning för lärares fortsatta lärande i yrkespraktiken. Hon menar att kommunerna inte har tagit – eller fått möjligheter att ta – sitt ansvar för lärares yrkesutveckling.
– Fortfarande syns spåren av de besparingar och den omvandling som skolsystemet och lärare utsattes för under 1990-talet. Lärarna i studien beskriver många situationer där de tvingas arbeta med större osäkerhet och utan erfarenhet under de nya förutsättningar som kommit att gälla. Organisationens ramar begränsar möjligheterna till individuella insatser och lärares professionella utveckling styrs av allt fler detaljerade centrala och lokala mål.
Avhandlingens titel: Lärares lärande om elever – en sociologisk studie av yrkespraktik
E-länk: http://gupea.ub.gu.se/dspace/handle/2077/21280
e-post:.Lisbeth.Ranagarden@hh.se
Fakultetsopponent: Professor Per-Erik Ellström, Linköping
Tid och plats för disputation: fredagen den 27 november 2009, kl. 13.15
Hörsal Sappören, Sprängkullsgatan 25, Göteborg
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Lisbeth Ranagården, tel ++35/133300(bost.), 035/167238(arb.)
Avhandlingen kan beställas hos gunilla.gustafsson@sociology.gu.se, 159 kr plus porto.
