Ärftliga faktorer kan rädda askträd
Trädslaget ask har en osäker framtid i Sverige och flera andra europeiska länder. Svampen Chalara fraxinea förorsakar den så kallade askskottsjukan. Många askar har dött eller är döende. För den som vill plantera ask gäller det att välja friska plantor med rätt ursprung.
Ny forskning kring sjukdomen rapporterades om vid Skogskonferensen som hålls 25-26 november vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) i Uppsala. Forskarna har utvecklat artspecifika verktyg som gör det möjligt att spåra svampen direkt från kvistar, bark och ved.
– Oron för askens framtid är befogad. Stora arealer ask har slagits ut i ursprungsländerna och en liknande utveckling verkar pågå i Sverige och övriga länder. Ärftliga faktorer styr askens resistens mot sjukdomen; vissa askar är friskare än andra, säger Stina Johansson, forskare på institutionen för skoglig mykologi och patologi vid SLU.
– Visst är det riskfyllt att plantera ask, men vill och vågar man, ska man välja frön från friska träd och plantera askplantor utan symptom.
Sjukdomen har en snabb framfart. Den uppmärksammades först i Polen och Litauen i början på 1990-talet. 2001 konstaterades sjukdomen första gången i Sverige och i dag finns den i 14 länder i Nord, Öst- och Centraleuropa.
Teleomorfen, eller det sexuella stadiet av svampen är en nedbrytare på asklöv. Chalara fraxinea är anamorfen, den asexuella formen av svampen. Teleomorfen har varit känd sedan 1800-talet, medan den sjukdomsalstrande varianten beskrevs först 2006.
Inom forskningen diskuteras orsakerna till den ändrade livsstrategin för svampen. Är det en genetisk förändring eller ändrade miljöfaktorer som gynnar en mer aggressiv livsstrategi?
Forskarna vid SLU har studerat hur interaktionen mellan trädet och svampen ser ut.
– I samarbete med kemister undersöker vi vilka ämnen som svampen producerar och vad effekten på asken är. Hittills har vi hittat toxinet viridiol som i test ger nekroser på unga askblad, säger Stina Johansson.
SLU-forskarna vill också veta hur sjukdomen utvecklas under året. I fältinventeringar av cirka 250 träd följer de varje månad utvecklingen av symptom.
-Vi ser en tydlig trend, att skadorna utvecklas mer under vår och sommar. Troligt är dock att svampen sprids under vinter och vår och att symptomen blir synliga med en viss fördröjning.
Kontaktinformation
För mer information: Stina Johansson, institutionen för skoglig mykologi och patologi, SLU Stina.johansson@mykopat.slu.se 018-67 18 19
