Biblioteket en viktig mötesplats inom högskolan
Biblioteksbyggnader spelar en stor roll för universitet och högskolor. Hur de utformas arkitektoniskt är särskilt angeläget för bibliotekarierna eftersom det bland annat påverkar deras möten med besökarna.Det visar en ny avhandling vid Göteborgs universitet, som undersökt planerandet av ett svenskt högskolebibliotek.
Planering av högskolebiblioteksbyggnader har blivit komplexare sedan sent 1900-tal. Förändringar inom pedagogik, informationsteknik och högre utbildning och forskning utgör en bakgrund till överväganden som biblioteksföreträdare och andra medverkande behöver göra då en ny byggnad ska planeras. Planeringsprocessen innebär att olika intressenter och företrädare för olika professioner, inte minst bibliotekarier och arkitekter, interagerar.
I samband med planerandet av högskolebiblioteket i Kalmar i slutet av 1990-talet tydliggjordes detta sammanhang kring biblioteksarkitektur inför 2000-talet. Processen har undersökts retrospektivt av Krister Johannesson, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap/Bibliotekshögskolan vid Högskolan i Borås och Göteborgs universitet.
– Jag har studerat visioner bakom byggnaden, processens förlopp och det färdiga bibliotekets arkitektur, säger Krister Johannesson.
Avhandlingen visar hur bibliotekschefen i Kalmar tidigt i processen formulerade en vision för biblioteket. Där presenterades biblioteket som en informationsresurs, en mötesplats mellan olika användare och en arbetsplats avsedd att främja lärande och kunskap.
Utifrån bibliotekarieprofessionens perspektiv innebär visionen en avhierarkisering av relationerna inom bibliotekspersonalen respektive mellan personal och besökare.
Detta utgår från högskolans utbildningsuppdrag och manifesteras arkitektoniskt av ambitionen att reducera gränserna mellan bibliotekets personal och besökare, särskilt högskolans studenter.
– Min undersökning, säger Krister Johannesson, visar hur den tidigt formulerade visionen har underlättat valet av arkitekter. Här har beställarna också haft hjälp av arkitektonisk expertis.
I Kalmar har det också gått att urskilja ett behov av att förankra valet av arkitektförslag med hjälp av biblioteksexpertis och användarsynpunkter. Studien visar hur vissa arkitektoniska lösningar, genom deras betydelse för hur personal och besökare möts i biblioteket, kan vara kontroversiella för bibliotekarier.
– Ledande personer i processen har framställt högskolebiblioteket som en arbets- och mötesplats. Detta motsvarar tendenser som gjort sig gällande i samhället och inom högre utbildning under den studerade perioden.
Avhandlingens titel: I främsta rummet: Planerandet av en högskolebiblioteksbyggnad med studenters arbete i fokus
E-länk: http://hdl.handle.net/2320/1821
Fakultetsopponent: Dr Nan Dahlkild, Danmarks biblioteksskole
Disputation: fredagen den 4 december 2009, kl. 13.15, sal D207, Allégatan 1, Borås
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Krister Johannesson, 0500-415140 (hem), 0500-448049; e-post: krijoh@artech.se
Avhandlingen kan beställas hos boel.bissmarck@hb.se
