Ökad avverkning minskar skogens upptag av växthusgaser
Om Sverige ökar sin avverkning avsevärt kommer skogarna att fånga mindre växthusgaser. Det är en av slutsatserna i den utredning om växthusgasflöden i skog och mark som SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) lämnar till regeringen i dag, som ett underlag inför klimatförhandlingarna i Köpenhamn.
Om Sverige ökar sin avverkning avsevärt kommer skogarna att fånga mindre växthusgaser. Det är en av slutsatserna i den utredning om växthusgasflöden i skog och mark som SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) lämnar till regeringen i dag, som ett underlag inför klimatförhandlingarna i Köpenhamn.
– Efterfrågan på produkter från skogen ökar förmodligen i framtiden. Det kan göra att man avverkar mer, vilket bidrar till att skogens inlagring av koldioxid blir mindre. Men en minskad koldioxidinlagring innebär också att vi använder mindre fossila resurser och ökar inlagringen i träprodukter, säger Mattias Lundblad vid SLU som är projektledare för regeringsuppdraget.
SLU-forskarna har gjort scenarioanalyser för flöden av växthusgaser från skog och skogsmark inför klimatförhandlingarna i Köpenhamn. I ett av alternativen, där forskarna justerat avverkningsnivåerna jämfört med ett referensscenario, visar det sig att kolinlagringen i skog är väldigt känslig för hur mycket man avverkar.
– Redan i vårt referensscenario avverkar man relativt mycket. Men nivåerna är ändå hållbara enligt Skogsstyrelsens ekologiska restriktioner. En ökning av avverkningen med 10 procent skulle innebära att vi passerar gränsen för ett hållbart brukande. En sådan ökning kan innebära att kolinlagringen i den svenska skogen minskar med 60 procent till år 2030, säger Mattias Lundblad.
Enligt forskarnas beräkningar är nettoinlagringen i skog och mark ca 15 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år. Upptaget har minskat under de senaste åren, främst beroende på en ökad avverkning och de stora stormarna Gudrun och Per, men nu visar modellberäkningarna att kolinlagringen kommer att stabiliseras.
I utredningen diskuterar forskarna också hur man kan beräkna och bokföra användningen av träprodukter som till exempel virke och papper. En fördel med att inkludera träprodukter i klimatrapporteringen är att rapporteringen blir mer korrekt eftersom man då tar hänsyn till produkternas livslängd. Det betyder att utsläppen från produkterna räknas in när de verkligen sker.
– Om man tar med träprodukter i rapporteringen visar det sig att produkterna kan lagra in mellan 0 och 20 miljoner ton koldioxid per år. De stora skillnaderna beror framförallt på hur export och import av produkterna hanteras i de olika beräkningsmodellerna, säger Mattias Lundblad.
Forskarna lämnar sin slutrapport till regeringen den 1 december. De anordnar också ett seminarium i samband med förhandlingarna om ett nytt klimatavtal i Köpenhamn där de presenterar delar av rapporten.
Den stora frågan i Köpenhamn är hur nettoinlagringen från skogsbruk ska bokföras i framtiden. I dag får bara en liten del tillgodoräknas (2,13 Mton koldioxid), men de alternativ som nu diskuteras kan innebära att skogens bidrag till bokföringen av ländernas växthusgasutsläpp radikalt förändras. Prognoserna, tillsammans med historiska data är nödvändiga för att utvärdera tänkbara bokföringsmodeller.
Kontaktinformation
Mer information: Mattias Lundblad, institutionen för mark och miljö vid SLU, mattias.lundblad@mark.slu.se, 070-9281287