Artikel från Södertörns högskola

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

3 december 2009

Är det aldrig rätt person som får Nobels fredspris?

Fred är ett svårdefinierat begrepp. Nobels fredspris ska ges till den som gjort mänskligheten störst nytta. Men hur avgörs det? Det är inte konstigt att pristagaren är kontroversiell varje år, menar Rebecka Lettevall, docent i idéhistoria vid Södertörns högskola som forskar om Nobels fredspris.

Alfreds Nobels testamente styr vem som får Nobels fredspris. Enligt kriterierna är det den person eller organisation ”som har verkat mest eller bäst för folkens förbrödrande och afskaffande eller minskning af stående arméer samt bildande och spridande af fredskongresser”. Vilken princip som använts och hur den tolkats har varierat över tid, berättar Rebecka Lettevall, docent i idéhistoria på Södertörns högskola, som sedan många år forskar om bland annat fredsbegreppet och Nobels fredspris.

Fram till första världskriget gick priset oftast till personer eller organisationer som verkade inom fredsrörelser. Under mellankrigstiden omvärderades fredsarbetet. Priset gick då till Nationernas förbund och dess förespråkare. Efter andra världskriget fram till murens fall präglades priset av det kalla kriget och FN:s arbete, då gick det ofta till statsmän och FN-företrädare.

Därefter har Nobels fredspris fortsatt tilldelats dessa grupper, men även personer och organisationer som verkat för fattigdomsbekämpning som Muhammad Yunus och Grameen bank, för miljön som IPCC och Al Gore eller fredsmäklare som Jimmy Carter.

Valet av fredspristagare har både varit kritiserat för att fel princip har följts, men även för att någon annan kan tyckas ha gjort mer för freden just det året. Årets fredspristagare Barack Obama har väckt en het debatt.

– Det är inget nytt att en mottagare av Nobels fredspris är omdiskuterad, berättar Rebecka Lettevall. Priset har delats ut sedan 1901 och har alltid lett till diskussion.

Debatten kring valet av Barack Obama är ändå speciell, menar Rebecka Lettevall. Väldigt många, åtminstone i västvärlden, är i grunden positiva till Obama och har stora förhoppningar kring honom och hans framtida gärningar. När fredspriset går till Obama och det skapas en debatt, finns en rädsla att kritiken ska uppfattas som opposition mot honom och kanske till och med kan hindra hans uppdrag.

Många av de som kritiserar årets val tycker att Barack Obama fått priset innan han hunnit utföra tillräckligt och medan USA fortfarande befinner sig i flera krig. Men förhoppningarna kring honom är ändå mycket stora.
– Nobels fredspris har kritiserats för att vara alltför försiktigt och konservativt, men i år är det snarast radikalt.

Rebecka Lettevall tycker inte det är konstigt att Nobels fredspris skapar debatt. Fred som begrepp är svårt att definiera, definitionerna har varierat genom åren. Fred är ju inte frånvaro av krig utan något abstrakt, processer som måste ställas i relation till andra begrepp. Det är även politiskt.

Andelen kvinnliga pristagare konstant
Tolv fredspris har gått till kvinnor. Precis som för männen har även kvinnorna fått priset av väldigt olika orsaker. Bertha von Suttner fick priset för sitt arbete med fredskongresser, Aung Sang Suu Kyi fick priset för sin kamp för mänskliga rättigheter, Alva Myrdal för nedrustningsförhandlingar och Moder Teresa kämpade för fattiga i Indien.

– Att inte fler kvinnor fått fredspriset kan tyckas märkligt, eftersom fred ofta förknippas med kvinnlighet, säger Rebecka Lettevall. Fred symboliseras ofta med en kvinna i vita kläder. Ändå är männen som får priset klart fler än kvinnorna.

Vilka de nominerade varit, de resonemang som förts, protokoll, argument och vem som hållit på vilken nominerad hade kanske spridit ljus över resonemangen. Men allt är hemligstämplat i femtio år.

– Det innebär att man får läsa i arkiven fram till 1958. Men resonemangen och tolkningarna då ser säkerligen annorlunda ut än dagens, berättar Rebecka Lettevall, som förstås gått igenom mycket av det som är offentligt.

Kontaktinformation
Kontakt
Rebecka Lettevall är docent i idéhistoria och forskningsledare vid Centrum för Östersjö- och Östeuropaforskning vid Södertörns högskola. Hon är också förste intendent vid Nobelmuseets forskningsavdelning med ansvar för forskning och forskningsförmedling inom fredsprisets område.
Hon har publicerat ett flertal artiklar om Nobels fredspris. Våren 2010 ger hon ut en bok om fredstanken där hon bland annat fördjupar sig i ett antal fredspristagare, deras fredsbegrepp och den tid de lever i.

E-post: rebecka.lettevall@sh.se
Telefon: 08-608 46 41 eller 0706-77 33 02

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera