Tallförädling med sikte på en osäker framtid
När en tallskog planteras kan man inte vara säker på vilka egenskaper industrin kommer att värdesätta när träden väl ska avverkas. Trädförädlarna behöver därför verktyg som gör det möjligt att analysera hur viktiga olika egenskaper är och hur dessa ska vägas samman för att ge bästa ekonomiska värde. Om arbetet med ett sådant verktyg berättar Mats Berlin i en avhandling från SLU.
I skogsträdsförädlingen väljs de bästa träden ut och korsas med varandra för att skapa en ny generation träd som är bättre än den förra. Begreppet bäst måste dock bestämmas på ett formellt sätt för att ett urval ska kunna göras.
I korthet betyder det att den biologiska och ekonomiska omgivning som de förbättrade träden ska användas i först måste definieras. Sedan gäller det att hitta de målegenskaper hos träden som har betydelse och att bestämma hur stor denna betydelse är. Inom husdjursförädlingen har sådana metoder utvecklats under lång tid och metodiken har även tillämpats på snabbväxande plantageträd som eukalyptus och radiatatall.
Mats Berlin har i sitt doktorsarbete anpassat den metodik som utvecklats inom husdjursförädlingen till förädling av skogsträd för det norra barrskogsbältet. Detta är i vissa stycken något väldigt annorlunda. Bland annat handlar det oftast om att förse en hel skogssektor med plantor som ska kunna bli allt från sågtimmer till massaved eller energiråvara. De långa omloppstiderna (från plantering till avverkning) gör att det dessutom finns en osäkerhet om vad skogsindustrin kommer att efterfråga när träden väl är avverkningsmogna.
En intressant fråga är därför om olika industriella framtidsscenarier skiljer sig så mycket att det finns ekonomiska motiv att förädla fram flera tallsorter med olika inriktning.
Det Mats Berlin och hans kollegor har börjat med är att skapa ett modellramverk för beräkning av ekonomiska trädförädlingsmål för olika skogssektorer. Detta ramverk användes sedan som plattform i två fallstudier som rörde tall i norra Sverige.
Den första fallstudien handlade om att beräkna vilken ekonomisk betydelse plantöverlevnaden har på volymproduktionen i en tallplantering. På riktigt kärva lokaler i norra Sverige kan dålig överlevnad försämra volymproduktion avsevärt, men det är inte bara överlevnaden i sig som är viktig, utan även hur luckigt de överlevande träden fördelar sig över ytan. Därför utvecklades en modell som tog hänsyn till hur både överlevnaden och luckigheten påverkade volymproduktionen.
När modellen testades med fältdata från ett antal förädlingspopulationer av tall i norra Sverige visade det sig att plantöverlevnadens ekonomiska värde påverkades starkt av klimatet.
I de allra kärvaste lägena var överlevnaden en väldigt viktig egenskap. Samtidigt visade det sig vara viktigt att inte överskatta värdet av ökad överlevnad i medelkärva och mildare områden.
Den andra fallstudien rörde ett tallsågverk i norra Sverige. De egenskaper som var allra viktigast i den studien var kopplade till trädens tillväxt, medan rakhet och överlevnad var mindre viktiga. Dessutom tyder resultaten på att det vore önskvärt med vidare studier av om och hur andra egenskaper, t.ex. veddensitet, kan införlivas i tallförädlingen.
Modellramverket ska nu utvecklas vidare. Det behövs analyser av fler fallstudier och dessutom bör ett antal nya delmodeller infogas i ramverket. Detta arbete förutsätter samarbete både med trädförädlare och med forskare inom andra områden, t.ex. ekonomi och träforskning.
—————————–
Civilingenjör och ekonomie magister Mats Berlin, institutionen för växtbiologi och skogsgenetik, SLU, försvarar sin avhandling Development of economic forest tree breeding objectives.
Tid: Torsdag den 10 december 2009, kl. 09.00
Plats: Genetikcentrums aula, SLU, Ultuna, Uppsala
Opponent: Dr. Luis Apiolaza, School of Forestry, University of Canterbury, Christchurch, Nya Zealand
Mer information: Mats Berlin, 018-18 85 82, Mats.Berlin@vbsg.slu.se
Länk till pdf med den fullständiga avhandlingen:
http://diss-epsilon.slu.se/archive/00002153/
Detta och övriga pressmeddelanden från SLU: http://www.slu.se/page.cfm?page=102
