Viktigt att se strokepatienters psykiska problem
Stroke orsakat av ett brustet åderbråck på en av hjärnans artärer drabbar ofta plötsligt och utan förvarning. Många patienter möter svårigheter under rehabiliteringen. Sjuksköterskan Mathilde Hedlund visar i sin avhandling att det är viktigt att tidigt identifiera individer med risk att utveckla psykiska problem. Avhandlingen försvaras den 12 december vid Uppsala universitet.
De som drabbas av stroke orsakat av ett brustet pulsåderbråck, aneurysmal subaraknoidalblödning, är yngre än andra strokegrupper och majoriteten är kvinnor i arbetsför ålder. Många har hemmavarande barn. Tillståndet är livshotande och kräver snabb neurokirurgisk vård. En betydande andel av patienterna får bestående handikapp.
Den grupp patienter som lämnar sjukhuset med förväntad god prognos har inga eller få neurologiska skador och förväntas leva ett självständigt liv. Men även denna grupp har i senare studier visat sig ha psykosociala problem. I den aktuella studien som bedrevs vid Neurokirurgiska kliniken, Akademiska sjukhuset mellan 2002 och 2005, inkluderades patienter med förväntad god prognos. Patienterna undersöktes med avseende på strategier för att hantera svårigheter, psykisk sjuklighet, vårdupplevelser och hälsorelaterad livskvalitet. I en separat undersökning intervjuades sjuksköterskor som arbetar med dessa patienter om deras upplevelse av patienternas behov av stöd under olika delar av sjukdomsperioden.
Åttiotre patienter intervjuades med en psykiatrisk intervju, The Structured Clinical Interview for DSM-IV. Sju månader efter insjuknandet uppvisade 41 % av patienterna symptom på depression och eller posttraumatisk stress. Dessa individer var i lägre utsträckning tillbaka i arbete. Närmare hälften av patienterna hade tidigare i livet haft en psykisk sjukdom, något som visade sig vara en viktig riskfaktor för depression och posttraumatisk stress sju månader efter insjuknandet. Patienterna med aneurysmal subaraknoidalblödning rapporterade lägre livskvalitet än befolkningen i övrigt. Detta var mest uttalat bland dem som hade en psykiatrisk sjukhistoria. Individer med psykiatrisk sjukhistoria hade ofta sämre strategier för att hantera de svårigheter som uppstod efter hjärnblödningen än övriga patienter.
Vid en analys av patienternas vårdupplevelser framkom två kontrasterande mönster; ett positivt och ett negativt, varav det senare var relaterat till förekomst av depression. Dessutom framkom att patienter upplevde att de inte fick det stöd från vården som de ansåg sig behöva.
Sjuksköterskorna beskrev patienternas stödbehov som en process som sträckte sig från högteknologisk vård till emotionell omvårdnad. Svårigheter att upprätthålla en bra kommunikation mellan de olika vårdnivåerna påtalades.
– Studien belyser behovet av att tidigt identifiera individer med risk att utveckla psykiska problem after subaraknoidalblödning samt vikten av en fungerande vårdkedja, säger Mathilde Hedlund.
Kontaktinformation
För mer information kontakta: Mathilde Hedlund tel: 018-611 52 31, 070-280 1935
e-post: mathilde.hedlund@neuro.uu.se
