Vilka insatser fungerar för ungdomar som begår brott
De allra flesta som någon gång i sitt liv begår ett brott gör det under ungdomsåren, närmare bestämt i 15- till 17-årsåldern. En liten del av dessa ungdomar fortsätter att begå brott upp i vuxen ålder och står då för en relativt stor del av all brottslighet. ”Därför är det viktigt att sätta in rätt insatser och behandling på ett tidigt stadium som kan förhindra att ungdomar utvecklar en livslång kriminell karriär”. Det säger Henrik Andershed, docent i psykologi vid Örebro universitet.
– Baserat på dagens forskning bör man välja insatser som är familje- eller kognitiv-beteendeinriktade (KBT), säger Anna-Karin Andershed, psykologiforskare vid Örebro universitet, som tillsammans med Henrik Andershed och Kerstin Söderholm Carpelan vid Socialstyrelsen är redaktör för boken Ungdomar som begår brott – Vilka insatser fungerar?
Boken ger en översikt över vilka insatser som är utvärderade och som har visat sig vara effektiva för att motverka återfall i brott bland ungdomar både ur ett internationellt och svenskt perspektiv. Den ger också en introduktion till olika behandlingsmetoder som till exempel KBT inriktade och familjefokuserade och beskriver hur forskningsresultaten kan användas i det praktiska arbetet.
– Det är viktigt att personalen får lämplig utbildning och att man följer manualer och instruktioner. Då är det färre ungdomar som återfaller i brott, säger Anna-Karin Andershed.
I Sverige används metoder som inte är utvärderade alls till exempel mentorskap och ungdomstjänst. Det betyder att man inte vet vilken effekt de har på om ungdomar återfaller i brott.
– Vi vet helt enkelt inte om de är effektiva. Vi är i ett skriande behov av att utvärdera de olika insatser som vi utsätter ungdomar och deras familjer för men som vi faktiskt inte vet om de fungerar, säger Henrik Andershed.
Boken behandlar även insatser som har utvärderats och som visat sig sakna effekt. Det innebär att det i genomsnitt inte är någon skillnad i återfall mellan ungdomar som får och ungdomar som inte får ta del av behandlingen.
– Att till exempel sätta ungdomar i så kallade ”boot camps” där man med militär disciplin och fysiskt ansträngande arbete försöker förändra deras beteende har ingen effekt. Analyser visar också att det inte minskar utan snarare ökar risken för kriminalitet när man försöker avskräcka ungdomar genom studiebesök på kriminalvårdsanstalter, säger Henrik Andershed.
– I Sverige behöver vi avsätta tid och pengar att för att utvärdera insatser och verksamheter. Dessutom behöver vi uppmärksamma problembeteenden i tidig barndom och arbeta mer med förebyggande insatser. Då kan vi minska antalet människor som hamnar snett i livet, säger Anna-Karin Andershed.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Henrik Andershed: 070-6581381, henrik.andershed@oru.se
Anna-Karin Andershed: 070-6113896, anna-karin.andershed@oru.se
Ungdomar som begår brott – Vilka insatser fungerar? är utgiven av Gothia Förlag AB: http://www.gothiaforlag.se/se/butik/amnesomraden/?ew_101_p_id=52749&ew_101_cat_id=109&searchparam1=serial=72056664&content=true
