Sydafrikas jordreform diskriminerar kvinnor
Efter apartheids fall har jordreformer varit en väg att komma till rätta med de orättvisor som majoriteten av svarta sydafrikaner varit utsatta för. Men många svarta kvinnor har liten eller ingen möjlighet till jordägande på grund av de sedvänjor som fortfarande styr äganderätten på den sydafrikanska landsbygden. Det framgår av en ny avhandling från Göteborgs universitet.
Annika Rudman har studerat förhållandet mellan lagstiftning, sedvanerätt och möjligheten till utveckling i relation till svarta kvinnors äganderätt och de jordreformer som genomförts i Sydafrika sedan 1994.
– De värderingar som styr den sydafrikanska jordreformen handlar både om rätten till jämställdhet mellan kvinnor och män och förbud mot diskriminering baserat på ras, men det ska samtidigt balanseras mot den lokala sedvanerätten och det traditionella ledarskap som är knutet till denna. Varje reform måste därför ta hänsyn till att det kan uppstå konflikter mellan de olika värdesystemen, säger Annika Rudman, som doktorerar i freds- och utvecklingsforskning vid Göteborgs universitet.
Den förändringsprocess som idag äger rum i Sydafrika sker inom det nya officiella juridiska ramverket som betonar jämställdhet och pluralism.
– Jag har med utgångspunkt i den nya konstitutionen som trädde i kraft 1997 undersökt sedvanerättens funktion och status inom den sydafrikanska jordreformen och försökt uppmärksamma de juridiska problem som många svarta kvinnor i Sydafrika tvingas hantera när de försöker få tillgång till jord genom det nya systemet, säger Annika Rudman.
I sin avhandling pekar hon på farorna med att bygga nya äganderättsstrukturer kring de sedvanerättsliga och ofta patriarkala strukturerna.
– Det traditionella ledarskapet i Sydafrika har en framträdande roll att spela i kampen för att öka respekten för jämlikhet mellan kvinnor och män, särskilt på landsbygden, säger Annika Rudman.
I studien föreslås därför att nationella riktlinjer presenteras för hur det traditionella ledarskapet i Sydafrika kan närma sig och implementera jämställdhet i relation till de sedvanerättsliga principerna som styr jordägandet i många av Sydafrikas olika kulturella grupper.
– Dessa förslag bygger på den idé som lanserats av den sydafrikanska konstitutionella domstolen, att det är det traditionella ledarskapet som bör vara drivande i frågan om utvecklingen av sedvanerätten i linje med de krav på jämställdhet som finns i konstitutionen, säger Annika Rudman.
Utöver den juridiska analysen så placerar avhandlingen Sydafrikas jordreform i ett utvecklingssammanhang och studerar möjligheten att genom ett skydd av kvinnors rättigheter hjälpa till att minska den ökande av fattigdomen bland kvinnor i Sydafrika, vilken på senare tid har förvärrats genom spridningen av HIV/Aids. Materialet till avhandlingen är insamlat under sammanlagt 3 års fältarbete i olika delar av Sydafrika.
Avhandlingens titel: Equality before custom? A study of property rights of previously disadvantaged women under land reform and communal tenure in post-apartheid South Africa.
E-länk: http://hdl.handle.net/2077/21378
Fakultetsopponentens namn: Professor Sia Spiliopoulou Åkermark, Ålands fredsinstitut, Mariehamn
Tid och plats för disputation: Fredagen den 12:e februari 2010, kl. 13.00, sal 302, Annedalsseminariet, Campus Linné, Göteborg.
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Annika Rudman, tel +27 76 4477066 (bost.), +27 21 8083191 (arb.), e-post: arudman@sun.ac.za
Avhandlingen kan beställas hos Ewa Sjölin, ewa.sjolin@globalsltudies.gu.se för 150 kr plus porto.
