Så regleras feber och dålig aptit
När en infektion slår till svarar kroppen med inflammation, feber, aptitlöshet och letargi, allt för att stoppa inkräktande mikroorganismer. I en avhandling vid Linköpings universitet presenteras nya forskningsresultat om hur inflammationssignaler fortplantas till hjärnan – kunskap som kan bidra till utvecklingen av nya antiinflammatoriska läkemedel.
Hur samspelet mellan immunförsvar och hjärna fungerar var länge oklart. Frågan var hur inflammatoriska signalämnen kunde ta sig förbi blod-hjärnbarriären, som stoppar större molekyler från att ta sig in i hjärnan. Professor Anders Blomqvists forskargrupp i neurobiologi vid LiU upptäckte en signalväg över barriären, som sätter igång syntes av det hormonliknande ämnet prostaglandin E2 inne i hjärnans blodkärl och orsakar feber.
Nu visar Louise Elander i sin doktorsavhandling att prostaglandinernas roll vid inflammation är ännu större än väntat. De förser hjärnan med information om att en inflammation pågår någonstans i kroppen och styr förutom feber även andra sjukdomsreaktioner som aptitförlust och ökad utsöndring av stresshormon.
Elander har kartlagt signalvägarna genom försök med genetiskt modifierade möss och farmakologiska hämmare av de enzym som tillverkar prostaglandin E2. Resultaten visar bland annat att prostaglandin E2 har betydelse för den matleda som är typisk vid sjukdom, liksom för frisättningen av stresshormonet kortisol från binjurarna. Påslaget av stresshormon startar i hjärnans hypothalamus, går vidare till hypofysen som skickar en signalmolekyl i blodet till binjurebarken. Kortisolet är nödvändigt bland annat för att balansera immunförsvarets reaktioner (kortison är en syntetisk motsvarighet som används som antiinflammatoriskt läkemedel).
Aptitlöshet och feber upplevs som negativa symtom men är i själva verket effektiva vapen mot akuta infektioner. Fastan minskar bakteriernas tillgång till näring och järn, och den ökade kroppsvärmen sätter fart på immunförsvaret och hämmar bakteriernas förökning. Vid kroniska tillstånd som aids och autoimmuna sjukdomar orsakar felbalanserad kortisolutsöndring, feber och aptitlöshet i stället destruktiva processer som bidrar till ökad sjuklighet och dödlighet, vilket i framtiden förhoppningsvis kan motverkas med nya läkemedel.
Avhandlingen lades fram 26 februari 2010 vid Linköpings universitet med professor Marianne Schultzberg, Karolinska institutet, som opponent.
Kontaktinformation
Kontakt:
Louise Elander 070-3616131, louise.elander@liu.se
Anders Blomqvist 013-223193, anders.blomqvist@liu.se
