Revolt mot verkligheten
Den skönlitterära genren fantastik intar en framskjuten plats i Belgien där den kan ses som ett uppror mot en alltför grå vardag. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet om de två belgiska författarna Jean Munos (1924–1988) och Hugo Raes (1929–) hittills outforskade författarskap.
I fantastiken beskrivs ett övernaturligt inslag i verkligheten. Texterna innehåller alltså drag av både det realistiska och icke-realistiska.
Genom att granska den fransktalande författaren Jean Muno och den nederländsktalande författaren Hugo Raes slår Åsa Josefson fast att fantastikens betydelse inom den belgiska litteraturen har sitt ursprung i en konstnärlig tradition med rötter i medeltiden. Hon visar också att genren används som en revolt mot gällande normer och regler.
– Visserligen var Jean Muno och Hugo Raes aktiva på var sin sida om språkgränsen mellan franska och nederländska, men båda skrev texter som hör till fantastikens område och revolttemat har samma betydelse hos dem båda, säger Åsa Josefson.
Bryter mot verklighetens regler
Muno beskriver i sina texter huvudpersonernas kamp mot omgivningens krav och påtryckningar. Enligt Åsa Josefson är det ofta det fantastiska elementet i texten som ger dem möjligheten att revoltera mot konventionens förtryck.
– I L’homme qui s’efface från 1963 flyger läraren François Rami iväg med sitt paraply för att slutligen landa i en tavla han tycker mycket om. Utan den ”övernaturliga” vinden som sveper iväg honom hade han aldrig kunnat frigöra sig från föräldraförtryck och allmän leda, säger Åsa Josefson.
På samma sätt går hans texter från sagans värld till fantastikens, som i sig kan betraktas som en revolt mot de lagar som styr verkligheten. De anknyter även till motiv från bland annat Pieter Bruegels och René Magrittes målningar.
Samhällskritisk revolt
Medan revolten i Munos verk är existentiell, är den i Raes texter mer samhällskritisk. Han är starkt färgad av 1960- och 1970-talens motståndsrörelser, som återspeglas i hans romaner och noveller. Texternas utgångspunkt är verklighetsförankrad och kan handla om svårigheter vid vetenskapliga experiment som går för långt, miljöförstöring eller kapitalistiska värderingar som beskrivs som cyniska.
– Jag visar att fantastikens funktion hos Raes inte i första hand är att skapa en möjlighet till revolt, som hos Muno, utan att illustrera och förstärka textens budskap genom att låta verkligheten övergå i en mardrömslik overklighet. Det finns också uppenbara paralleller mellan Raes ifrågasättande av överheten och den anarkistiska övertygelse som präglar Hieronymus Boschs måleri, säger Åsa Josefson.
I Belgien skrivs det inte många studier som inkluderar landets bägge litteraturer, vilket gör Åsa Josefsons avhandling förhållandevis ovanlig. Den är tänkt som ett bidrag till diskussionen kring fantastiken i belgisk litteratur, som nu pågått ett halvt sekel.
Kontaktinformation
Avhandlingens titel: Fantastique et révolte chez Jean Muno et Hugo Raes
Avhandlingsförfattare: Åsa Josefson
e-post: asa.josefson@rom.gu.se
Tid och plats för disputation: lördagen den 6 mars 2010 kl. 14.00, Sorbonne-Paris IV, Maison de la recherche, salle D040, 28, rue Serpente, 750 06 Paris
Fakultetsopponent: Professor Martine De Clercq, Bryssel
Här kan du läsa mer om avhandlingen: http://hdl.handle.net/2077/21816
