Utan mödravårdskontroll söker färre kvinnor akut förlossningsvård
En stor andel födande kvinnor i fattiga länder har ingen kontakt med modern mödravård, vilket bidrar till höga mödradödlighetssiffror. Mattias Rööst vid Uppsala Universitet har studerat livshotande förlossningskomplikationer i Bolivia och visar bland annat att social marginalisering och avsaknande av mödravårdskontroller påverkar vårdsökarbeteende i samband med komplikationer.
Att öka andelen kvinnor som föder barn med professionell assistens och har tillgång till akut förlossningsvård är de viktigaste faktorerna för att globalt minska mödradödlighet. Mekanismerna bakom de stora skillnaderna i användandet av modern förlossningsvård inom och mellan länder är dock inte fullständigt kända.
Mattias Röösts avhandling fokuserar på att öka förståelsen för faktorer som förhindrar användandet av akut förlossningsvård. Dessa faktorer har han undersökt genom studier om kvinnor som överlevt en livshotande komplikation, så kallade ”near-miss”. Near-miss har på senare tid använts som komplement till forskning om mödradödlighet. Studier av near-miss ger liknande information som studier av dödsfall men reducerar metodologiska problem eftersom livshotande komplikationer är vanligare och uppfattas som mindre skuldbeläggande av sjukvårdspersonal jämfört med mödradödsfall.
– Avhandlingen visar att hinder för att använda akut förlossningsvård är betydande även i den urbana miljö med gratis mödravård där studierna är utförda. Majoriteten, 74 procent, av kvinnorna var i ett livshotande tillstånd redan när de anlände till sjukhus, säger Mattias Rööst.
Abortrelaterade komplikationer var vanligt förekommande i denna grupp av kvinnor. Deltagande i mödravårdskontroller minskade den risk för livshotande komplikation som var relaterad till låg utbildning och boende på landsbygden. Detta kan förklaras genom att mödravårdskontroller, förutom att identifiera problem under graviditeten, också främjar användande av akut vård i samband med en komplikation.
– Fyndet är intressant eftersom mödravårdskontroller inte är prioriterade i arbetet för att globalt minska mödradödlighet, säger Mattias Rööst.
Kvinnor med låg socioekonomisk status upplevde att modern förlossningsvård inte var till för dem, vilket försenade deras beslut att söka vård vid en komplikation. De var inte heller förtrogna med det nationella program som erbjuder mödravård gratis och uttryckte misstro mot vårdpersonal och rädsla för operationer.
Fynden ger upphov till hypotesen att socioekonomiska faktorers påverkan på vårdsökarbeteende beror på hur de representerar social marginalisering i ett specifikt område. Perspektivet kan bidra till att förklara variationer i betydelsen av dessa faktorer mellan olika områden.
Avhandlingen försvaras den 12 mars vid Uppsala universitet.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Mattias Rööst, tel; 070-1517561,
e-post: mattias.roost@kbh.uu.se
