Trädförädling kan minska andelen skevt virke
Betydande mängder byggnadsvirke är så skevt att det måste kasseras. Nu visar Henrik Hallingbäck från SLU att skogsbruket kan minska problemet genom att välja plantmaterial som härstammar från föräldraträd med fibrer som lutar mindre.
Dålig formstabilitet, till exempel skevhet, hos sågat virke orsakar stora förluster för sågverk och i byggbranschen händer det att man får kassera upp till 30 procent av det virke som levererats på grund av bristande formstabilitet. Problemen med bristande formstabilitet minskar om man sågar, torkar, förvarar och använder virket på rätt sätt, men träets inneboende egenskaper har stor inverkan på slutresultatet. En viktig sådan egenskap är fibervinkeln i veden. De avlånga fibercellerna i barrträd lutar ofta åt något håll i förhållande till stammens längdriktning och denna lutning kallar man fibervinkel. Sågade brädor och plank från träd med hög fibervinkel (växtvridna träd) blir ofta oacceptabelt skeva under torkningen.
Henrik Hallingbäck visar i sitt doktorsarbete att det finns goda möjligheter att förbättra formstabiliteten i gran- och tallvirke genom skogsträdförädling. Avhandlingen visar att fibervinkeln är en delvis ärftlig egenskap, och förädlarna kan således förbättra plantmaterialet genom att välja föräldraträd skogsodlingsmaterial med genetiskt anlag för liten fibervinkel.
Hur man väljer ut träd med goda formstabilitetsegenskaper är en komplicerad fråga, eftersom man normalt inte kan avgöra om ett träd är växtvridet bara genom att titta på det. Sedan tidigare har det funnits metoder att mäta fibervinkeln alldeles under barken på trädet utan att orsaka alltför stor skada, men problemet har varit att fibervinkeln i centrum av stammen kan skilja sig väsentligt från fibervinkeln under bark. Henrik Hallingbäcks arbeten visar dock att fibervinkeln under bark är ett tillräckligt bra mått för att kunna användas i förädlingsarbete.
I undersökningarna utnyttjades tall- granplanteringsförsök där trädens härstamning är känd. Genom att mäta fibervinkeln under bark på ett stort antal träd gick det att visa att denna egenskap är ärftlig. När ett urval av träden sedan avverkades visade det sig att en hög fibervinkel under bark var tämligen starkt kopplad till skevheten hos det virke som sågades från centrum av stammen från samma träd. Det syntes inga tecken på att mer lodräta fibrer skulle ha någon negativ inverkan på andra viktiga trädegenskaper, som tillväxt, stamform och grenvinkel.
—————————-
Civilingenjör Henrik Hallingbäck, institutionen för växtbiologi och skogsgenetik, SLU, försvarar sin avhandling Genetic improvement of shape stability in Norway spruce and Scots pine sawn timber.
Tid: Torsdag den 25 mars 2010, kl. 09.00
Plats: Aulan, Genetikcentrum, SLU, Ultuna, Uppsala
Opponent: Dr. Harry Wu, CSIRO Plant Industry, Black Mountain Laboratories, Black Mountain, Australien
Mer information: Henrik Hallingbäck, 018-67 32 86, Henrik.Hallingback@vbsg.slu.se
Länk till pdf med den fullständiga avhandlingen:
http://diss-epsilon.slu.se:8080/archive/00002241/
Detta och övriga pressmeddelanden från SLU: http://www.slu.se/page.cfm?page=102
