Bokskog föryngras bra utan markberedning
Ollonåren återkommer oftare än förr, och för att underlätta för bokollonen att gro kan man antingen markbereda eller glesa ut det gamla beståndet försiktigt. Rolf Övergaard har i sitt doktorsarbete vid SLU kommit fram till att den senare, mindre intensiva metoden ger bra föryngringar, speciellt i kombination med kalkning.
När man avverkat en bokskog använder man så kallad naturlig föryngring för att få ny skog. De gamla träden blir frökällor och vissa år, ollonår, faller stora mängder ollon som får gro, bilda plantor och växa till ett nytt bestånd.
Uppkomsten av ollonår och ollonproduktionen under dessa är viktiga faktorer när man arbetar med naturlig föryngring. Rolf Övergaard vid institutionen för sydsvensk skogsvetenskap, SLU i Alnarp, har i sitt doktorsarbete visat att medelintervallet mellan ollonår sedan slutet på 1600-talet har legat kring 5 år, men under de senaste 30 åren har det minskat till 2,5 år. Ollonåren visade sig oftast föregås av ett år med varmt och torrt juliväder och ollonproduktionen ökade med ökad markbördighet.
Oftast gör man någon form av markbehandling före ollonfallet, så att groningen underlättas. Ibland används i stället en alternativ föryngringsmetod utan markbehandling, i vilken man utnyttjar flera ollonår. Denna mindre intensiva metod har både ekonomiska och ekologiska fördelar. Marktillstånd, plantetablering och tidig tillväxt regleras genom försiktiga utglesningar i det gamla beståndet och ollonen från flera ollonår ger därmed upphov till det nya beståndet.
Föryngringsperioden anses ibland bli lång och det nya beståndet ojämnt. Rolf Övergaards resultat pekar på att metoden har givit goda föryngringar oberoende av bördighetsklass.
Ibland misslyckas dock föryngringarna på magra marker med lågt pH, ofta i äldre bestånd. I Europa har kalkning förbättrat resultatet på denna typ av marker. Rolf Övergaard studerade därför kalkningens inflytande på de båda föryngringsmetoderna.
När den traditionella metoden (markberedning) användes, blev det fler plantor på kalkad mark av låg bördighetsklass, medan resultatet blev det motsatta på bördigare mark. Plantöverlevnad och mängden daggmask ökade på kalkade ytor.
När den alternativa föryngringsmetoden kombinerades med kalkning blev det färre plantor på kalkade ytor de första sex åren, men därefter blev resultatet det motsatta. Om marken kalkas minst åtta till tio år innan föryngringsperioden startar bör därför föryngringsperioden kunna kortas ner. Anledningen kan vara att pH-värdet i början är för högt och skadligt för bokollonen, vilket tyska undersökningar har visat.
——————————
Skogsmästare Rolf Övergaard, institutionen för sydsvensk skogsvetenskap, SLU, försvarar sin avhandling med titeln ”Seed Production and Natural Regeneration of Beech (Fagus sylvatica L.) in Southern Sweden”. Disputationen avser skoglig doktorsexamen.
Tid: fredagen den 26 mars 2010 klockan 09.00
Plats: Craafordsalen, Alnarp
Opponent: Professor J. Bo Larsen, KVL, Danmark
Mer information
Rolf Övergaard, 040-41 51 89, 070-357 57 70, rolf.overgaard@ess.slu.se
Avhandlingen, http://diss-epsilon.slu.se:8080/archive/00002240/
Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap, http://www.ess.slu.se
Hemort: Rydsgård, Skåne
Pressbilder
(Får publiceras fritt i samband med artiklar om disputationen, fotograf ska anges.)
Rolf Övergaard, porträtt. Foto: Kerstin Rådquist
http://www2.slu.se/aktuellt/2010/RolfOvergaard/RolfOvergaardPortratt.jpg
Självföryngrade bokplantor på en avverkningsyta. Foto: Rolf Övergaard
http://www2.slu.se/aktuellt/2010/RolfOvergaard/bokplantor.jpg
