Personliga ombud ger värdefullt stöd
Reformen personligt ombud för personer med psykiska funktionshinder implementerades efter förslag från psykiatrireformen 1995. I en ny avhandling från Linnéuniversitetet har Ulrika Järkestig Berggren studerat vad reformen innebär för brukarna, för samverkanspartners inom socialpsykiatrisk verksamhet och för socialpolitiken.
Ulrika Järkestig Berggren visar i sin sammanläggningsavhandling att personligt ombud uppfattas av brukare som ett viktigt stöd i möten med myndigheter och för återhämtningsprocessen till ett fungerande vardagsliv. Brukare uppfattar relationen till personligt ombud som ömsesidig och byggd på en professionell vänskap vilket särskiljer den från hur de upplever andra professionella kontakter. En central slutsats i avhandlingen visar på personligt ombud som en ny modell för professionalism. Modellen får beteckningen brukarmandatsprofessionalism, vilken bygger på ett mandat att agera från brukaren, där brukaren avgör uppdraget och som vilar på brukarens kunskap om sin situation, samt en maktrelation mellan hjälpare och brukare som har mer symmetriska drag.
Inom socialpsykiatrisk verksamhet (det socialpsykiatriska fältet) visar Järkestig Berggrens analys att personligt ombud fyller ett tomrum när stöd ges till en målgrupp som har svårt att ta sig in i systemet och få hjälp av andra professionella tjänstemän och deras verksamhet, t ex i socialtjänsten. Genom att fylla detta tomrum och ta över uppgifter stödjer personligt ombud också dessa professionella gruppers legitimitet. Vidare innebär konstruktionen av personligt ombud en organiserad transparens där professionella tjänstemäns handlingsutrymme begränsas. Personligt ombuds eget handlingsutrymme däremot är vidsträckt och har svaga gränser, vilket kan utgöra en rättssäkerhetsrisk för brukare då det idag saknas reglering av verksamheten.
Implementeringen av reformen personligt ombud får följder också för socialpolitiken eftersom fördelning av resurser istället sker i vad Järkestig Berggren kallar en rättighetsförhandlarmodell. Genom att personligt ombud agerar som företrädare för brukare ökar tydligheten i vad brukare önskar och ansöker om hjälp med, samtidigt som det sker en rollfördelning mellan det personliga ombudet som talar för brukaren och den professionella tjänstemannen som utifrån sin organisations uppdrag ska utföra behovsbedömning och prioritera mellan olika klienter.
Ulrika Järkestig Berggren är uppvuxen i Norrköping, bor på Öland och har arbetat sedan 2000 som lärare i socialt arbete vid Högskolan i Kalmar. Hon är doktorand i Växjö och är programansvarig för socionomprogrammet vid Linneúniversitetet sedan årsskiftet.
Avhandlingen ” Personligt ombud och förändringsprocesser på det socialpsykiatriska fältet” försvaras fredagen 16 april 2010, kl. 10.15. Disputationen äger rum i sal Myrdal, Växjö universitet. Fakultetsopponent är professor Rafael Linqvist, Göteborgs universitet.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Ulrika Järkestig Berggren, telefon: 0480-446383, 0708-996383 eller e-post: ulrika.jarkestig-berggren@lnu.se
