Darwin hade fel om armfotingars utveckling
I boken Om Arternas Uppkomst skriver Darwin om sina svårigheter att förstå varför vissa nulevande djur inte verkar ha förändras evolutionärt under flera hundra miljoner år. Nya studier av Uppsalaforskare visar att ett av Darwins mest problematiska ”levande fossil” i själva verket har genomgått omfattande förändringar. Resultaten publiceras i det senaste numret av tidskriften Acta Zoologica.
”Levande fossil” är en term som Darwin själv myntade. Termen beskriver nulevande djur som också upphittats som flera hundra miljoner år gamla fossil och inte verkade ha förändrats evolutionärt överhuvudtaget sedan dess. Dessa djur verkar vara problematiska för teorin om det naturliga urvalet som ju enligt Darwin själv borde innebära kontinuerliga förändringar.
Det mest klassiska levande fossil som Darwin diskuterar i sin bok är släktet Lingulella som verkar ha levt nedgrävd i grunda varma marina miljöer under de senast 500 miljonerna år utan att ha förändrats. Darwin träffade på skal av dessa fossil (som han kallade Lingula) när han 1831 som ung student studerade 500 miljoner år gamla lager i norra Wales.
Lingulella tillhör djurgruppen armfotingar, tvåskaliga djur som lever på bottnen och liknar musslor. De är idag mindre vanliga än musslor, men har ett storslaget förflutet med tiotusentals utdöda arter. Med hjälp av nya unika mjukdelsbevarade fossilfynd av Lingulella från Burgesskiffern i kanadensiska Klippiga Bergen har uppsalaforskarna Sandra Pettersson Stolk och Lars Holmer vid institutionen för geovetenskaper tillsammans med kanadensiska kolleger från Royal Ontario Museum rekonstruerat anatomin och ekologin hos Lingulella.
Uppsalaforskarnas resultat visar att Lingulella inte kan ha levt nedgrävd i en grunda strandnära miljö som Darwin antog. Fossilen från den 505 miljoner år gamla Burgesskiffern bevarar djurens mjukdelsanatomi och Lingulella saknar helt anpassningar för denna livsstil och skiljer sig markant från de nulevande representanterna.
Den grupp av armfotingar som Lingulella tillhör är helt utdöd och saknade helt möjlighet att gräva ned sig i bottensedimentet. Den kraftiga muskelförsedda fot som nulevande armfotingar använder för sin speciella livsstil saknas helt. Lingulella har istället en smal fot som var fäst på något hårt underlag. Lingulella livnärde sig på föda som filtrerades ut ur direkt ur vattnet ovan havsbottnen i stället för att som de nutida nedgrävda formerna bilda filtreringstunnlar en bit under havsbottnen.
– De nya fossilfynden stödjer resultat från närbesläktade fossila armfotingar som hittats från äldre lager med samma typ av mjukdelsbevaring i Kina, berättar Lars Holmer.
Han har nyligen påbörjat ett samarbetsprojekt kring de kinesiska fossilen med besökande kinesiska gästforskare i Uppsala.
– Vi kan nu fastställa att Lingulella inte är något klassiskt ”levande fossil” som Darwin föreslog. De nya fossilen påvisar att viktiga evolutionära förändringar skett under de senaste årmiljonerna, säger Lars Holmer.
Referens: Acta Zoologica, Volume 91 Issue 2 (April 2010), First record of the brachiopod Lingulella waptaensis with pedicle from the Middle Cambrian Burgess Shale (p 150-162), Sandra Pettersson Stolk, Lars Erik Holmer, Jean-Bernard Caron, DOI: 10.1111/j.1463-6395.2009.00394.x
Kontaktinformation
För mer information kontakta Lars Holmer, tel: 018-471 2761, 070-468 26 55, e-post: lars.holmer@pal.uu.se
