Rätt användning av laboratorieanalyser spar pengar
Sjukvårdskostnaderna i Sverige och i många andra länder ökar kraftigt. Laboratorieanalyser påverkar en mängd kritiska beslut inom vården. I en ny avhandling från Uppsala universitet visar biomedicinska analytikern Mirja Mindemark hur korrekt användning av laboratorieanalyser kan minska sjukvårdens totala kostnader.
Användningen av laboratorieanalyser har ökat stadigt under de senaste decennierna, och detta har ibland angetts som en av de bidragande orsakerna till de ökande sjukvårdskostnaderna. Den totala omsättningen för sjukhusens och primärvårdens
provbundna laboratorier i Sverige har uppskattats till drygt 7 miljarder kronor per år.
Laboratorieanalyser är dock oersättliga vid screening, diagnos, behandling och uppföljning av sjukdomar och resultaten från proverna påverkar majoriteten av alla medicinska beslut.
– Laboratorieanalyserna är oumbärliga i sjukvården, men att använda dem på ett optimalt sätt kan vara invecklat. Det går inte bara att minska eller öka användningen rakt av för att spara pengar, utan hänsyn måste tas till de enskilda provernas kliniska nytta, säger Mirja Mindemark.
I en av sina studier visar hon att det inte finns några tecken på att trenden med ökad användning av laboratorieanalyser skulle vara avtagande, och utbudet av olika analyser ökar också kontinuerligt. Utöver att laboratorieanalyser används i stor utsträckning finns det också påtagliga skillnader mellan landstingen i hur vanliga blodprover används på vårdcentralerna, vilket i stor utsträckning beror på regionala vanor och traditioner. Stora skillnader indikerar att det finns omfattande besparingspotential och utrymme till förbättringar, vilket också visas i en av studierna i avhandlingen.
Samtidigt visas att det är möjligt att, även med begränsade utbildningsinsatser, åstadkomma långsiktiga förändringar i primärvårdens beställningsmönster. Genom att optimera användningen av laboratorieanalyser kan kostnadseffektiviteten såväl som kvaliteten förbättras, vilket gagnar både patienter och sjukvårdsbudgetar.
Laboratorieanalyser är nära förknippade med andra, betydligt större, kostnader inom sjukvården, men deras indirekta påverkan på andra delar av sjukvården utvärderas och mäts sällan i pengar.
– Ett illustrativt exempel på hur användningen av laboratorieanalyser kan minska andra sjukvårdskostnader är screening med avföringsprovet F-calprotectin. Korrekt använt kan detta test kraftigt minska behovet av koloskopier vid misstanke om inflammatorisk tarmsjukdom och på så sätt spara miljonbelopp åt sjukvården, säger Mirja Mindemark.
Avhandlingen försvaras den 7 maj.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Mirja Mindemark, tel: 018-611 42 04, 073-652 00 18
