Etikprövning inte alltid i patientens bästa intresse
I praktiken nekar etikprövningsnämnder patienter tillgång till det bästa medicinska kunnandet genom en strikt syn på autonomi. I en artikel i British Medical Journal hävdar Mats G. Hansson, professor i biomedicinsk etik, att detta får konsekvenser både för forskning och framtida vård.
All forskning på människor ska etikprövas för att skydda deltagarna från skador. Etikprövningsnämnder lägger stor vikt vid informerat samtycke till forskning och flera etiska riktlinjer har skrivits med det uttalade syftet att göra just informerat samtycke till regel för alla typer av studier. Men bakom den inriktningen ligger en begränsad syn på autonomi i nämnderna, menar Mats G. Hansson.
– Denna syn kan faktiskt komma att skada patienternas intressen. Den leder också till krav på samtycke inom forskning som bara använder data från olika typer av register och biobanker, säger han.
Att vara autonom handlar om att fatta egna beslut, men som medborgare i ett samhälle delar vi alla ett intresse av att det medicinska kunnandet utvecklas och leder till bättre behandlingar i framtiden, menar Mats G. Hansson.
– Bara det faktum att man frågar efter samtycke minskar antalet deltagare i vilken studie som helst. En del svarar inte och faktum är att det finns fall där ett nej från en handfull personer kan äventyra resultatet för hela studien. Ibland är det inte större marginaler än så för det statistiska underlaget som krävs, säger han.
Den här och många andra etiska frågor diskuteras också vid en internationell konferens i Uppsala den 14-16 juni. Konferensen ställer frågan om den medicinska etiken verkligen är i patientens bästa intresse.
Kontaktinformation
Mer information:
Mats G. Hansson, professor i biomedicinsk etik och föreståndare för Centrum för forsknings- & bioetik (CRB), mats.hansson@crb.uu.se, 018-471 61 97.
