God effekt av epilepsikirurgi
För personer med svårbehandlad epilepsi finns risken att gradvis försämras i sina kognitiva förmågor. Behandling med kirurgi leder oftast till att anfallen upphör men minnet kan påverkas negativt. Det sker dock sedan ingen ytterligare försämring av minnet och ett antal personer kan till och med återhämta en del av sin minneskapacitet. Det visar en avhandling från Sahlgrenska akademin.
Studien är genomförd vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. 36 personer ingick i gruppen som åt medicin mot sin epilepsi och 51 personer ingick i gruppen som genomgått epilepskirurgi. Det fanns även en kontrollgrupp av friska individer. Alla deltagare utreddes med bland annat undersökningar av deras intellektuella förmåga, minnes- och uppmärksamhetsförmåga samt förmåga till mental snabbhet.
Gruppen som fick medicin följdes sedan upp efter fem år.
– Vi fann att deltagarna i gruppen hade i högre grad fler kognitiva svårigheter än de i kontrollgruppen. Vid uppföljningen fem år senare hade de även försämrats i minnes- och uppmärksamhetsförmåga samt i mental snabbhet i jämförelse med kontrollgruppen, säger Lena Andersson-Roswall, legitmerad psykolog och forskare i epilepsiforskningsgruppen på institutionen vid neurovetenskap och fysiologi.
De kirurgiskt behandlade patienterna följdes upp dels efter två år dels tio år efter ingreppet. Det visade sig att dessa patienter inte blivit sämre i sina kognitiva förmågor av sin sjukdom mellan två och tio år efter operationen.
-Men det språkliga minnet kan påverkas vid operationen i den vänstra tinningloben. Försämring sågs också för dessa patienter två år efter operationen men under uppföljningen efter tio år hade dessa minnessvårigheter inte förvärrats. Dock kan detta variera mellan olika individer, konstaterar Lena Andersson-Roswall som även funnit i sin avhandling att vissa patienter till och med återhämtar sig delvis i sin minnesfunktion.
Hon anser att det är viktigt att personer med svårbehandlad epilepsi erbjuds möjlighet till utredning för epilepsikirurgi redan tidigt i sjukdomsförloppet och att de också oavsett behandlingsform erbjuds regelbundna uppföljningar.
-Våra resultat i studien kommer att kunna användas i utredningar för rådgivning inför eventuell kirurgisk behandling av personer med svårbehandlad epilepsi.
FAKTA EPILEPSI
Epilepsi yttrar sig i anfall med eller utan påverkan av medvetandet och även med eller utan samtidiga kramper. Anfallen beror på övergående störningar i hjärnans elektriska nervimpulser. Orsaker till epilepsi kan vara tillfälliga eller permanenta skador i hjärnan, men orsaken kan inte alltid fastställas. Cirka en procent av Sveriges befolkning har en benägenhet att få upprepade epileptiska anfall. Det finns läkemedel och även kirurgi som kan lindra symtomen.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid sektionen för klinisk neurovetenskap och rehabilitering, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet.
Avhandlingens titel: Longitudinal cognitive changes in medically and surgically treated patients with drug resistant partial epilepsy.
Avhandlingen försvaras måndagen den 17 maj, kl 9.00, hörsal Arvid Carlsson, Academicum, Medicinaregatan 3, Göteborg.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Leg. Psykolog och forskare Lena Andersson-Roswall, telefon: 0707-83 58 98, e-post: lenaar@privat.utfors.se
Handledare:
Professor Kristina Malmgren, telefon: 031- 3422763, e-post: kristina.malmgren@neuro.gu.se
Universitetslektor Hans Samuelsson, e-post: hans.samuelsson@psy.gu.se
Leg psykolog, leg psykoterapeut PhD fac.med. Elisabeth Engman, e-post: elisabeth.engman@comhem.se
