Ny möjlighet att diagnostisera grad av blindtarmsinflammation
Symtomen vid en blindtarmsinflammation är ofta diffusa och därför kan det vara svårt att ställa diagnos. Det kan finnas möjlighet att förutsäga sjukdomsförloppet genom ett blodprov och därmed avgöra vilken typ av behandling som patienten behöver. Det visar en avhandling från Sahlgrenska akademin.
– Vi vet inte varför vi får blindtarmsinflammation. Det finns medicinska fakta som tyder på att orsakerna skiljer sig åt då vissa drabbas av brusten blindtarm medan andra har ett lindrigare förlopp. Sjukdomen är ofta nyckfull och i en tredjedel av fallen saknas typiska symtom. Därför vore det bättre att inte behandla patienterna på samma sätt utan varje fall är unikt, säger Anna Solberg, en av forskarna vid Fibrinolyslaboratoriet vid Sahlgrenska akademin och specialistläkare på kirurgiska kliniken på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
För att vara på den säkra sidan har patienterna ofta fått genomgå en operation där man funnit en icke inflammerad blindtarm. I många fall kanske enbart antibiotika eller observation hade räckt och de hade sluppit ingreppet. Men 20 procent av patienterna råkar ut för att blindtarmen brister och då finns en ökad risk för komplikationer som sårinfektion, varhärd i buken och sammanväxningar som i sin tur kan leda till tarmvred och nya operationer.
– Jag har i denna avhandling kartlagt förekomsten av vävnadsnedbrytande enzym, proteaser, i vävnaden runt området där blindtarmen brustit och i vävnaden intill. Vävnadsproverna har tagits under olika stadier av blindtarmsinflammationen för att undersöka om mängden proteaser har något samband med hur svårt inflammerad blindtarmen är, säger Anna Solberg.
Resultatet visade en obalans mellan proteaserna och ett ämne, TIMP-1, vars uppgift är att hämma de nedbrytande vävnadsenzymerna. Denna obalans visade sig ha betydelse för hur vävnadsskadan som kan leda till brusten blindtarm uppstår.
– Det innebär att vi har fått en större kunskap om mekanismerna bakom processen som kan leda till en brusten blindtarm, berättar Anna Solberg.
Dessutom visade det sig att att TIMP-1 speglade graden av inflammation i blodet. I förlängningen finns möjligheten till att ett blodprov skulle kunna mäta mängden av TIMP-1 som en del av den kliniska diagnostiken och därmed avgöra hur svår inflammationen är. Men enligt Anna Solberg behövs fler studier av TIMP-1 med upprepad blodprovstagning under sjukdomsförloppet.
– Jag har som mål att forska vidare på området för att se om TIMP-1 skulle kunna utgöra en inflammatorisk markör för att fastställa diagnosen och förloppet. Det skulle kunna leda till mer riktad kirurgi, färre komplikationer, mindre sjukhusvård och förbättra möjligheten till en mer individuell behandling där även risken för ökad antibiotika resistens bör beaktas.
FAKTA BLINDTARMSINFLAMMATION
Appendicit eller i dagligt tal blindtarmsinflammation är en akut inflammation i blindtarmens maskformiga bihang. Det är den vanligaste orsaken till akut bukoperation i västvärlden och cirka 12 500 patienter opereras varje år i Sverige. Typiska symtom är ömhet till höger i nedre delen av buken, illamående, enstaka kräkningar och feber. Den går att behandla med både kirurgi och enbart antibiotika. Dessutom kan inflammationen läka av sig självt.
Avhandlingen för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för de kliniska vetenskaperna, avdelningen för kirurgi
Avhandlingens titel: Extracellular matrix remodelling proteases in acute appendicitis and their impact on appendiceal perforation
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Specialistläkare Anna Solberg, telefon 031-3434429, mobiltelefon 0708-329330,
e-post: anna.solberg@surgery.gu.se
Handledare:
Docent Mari-Louise Ivarsson, telefon 0300 -565000, mobiltelefon 0703-955517,
e-post: Mari-Lois.Ivarsson@lthalland.se
Peter Falk, MD, Fibrinolys lab. telefon 031-3434970, e-post: peter.falk@surgery.gu.se
