Klimatförändringar påverkar växters utbredning
Genom att undersöka hur klimatförändringar för många miljoner år sedan styrt utbredningen av växter har forskare vid Göteborgs universitet visat hur man kan tolka naturen vi ser idag. Metoden kan också användas för att förutspå vilka effekter dagens och morgondagens klimatförändringar kommer att få.
Forskaren Mats Töpel vid Institutionen för Växt- och Miljövetenskaper vid Göteborgs universitet har bland annat undersökt hur klimatförändringar har påverkat utvecklingen av en grupp växter inom släktet Potentilla, på svenska kallade fingerörter.
Forskningen visar att denna grupp växter utvecklats under en period av klimatförändring i västra Nordamerika för ungefär 25 millioner år sedan, som ledde till att sommartorka uppstod i Kalifornien och Nordamerikas största öken, kallad Great Basin.
Den lilla växten Ivesia bailey är anpassad till att leva under extremt torra förhållanden, genom att söka skugga på nordvända klippor i Nevada öknen. Denna livsstil tros ha uppkommit i släktet Potentilla för ungefär 20 millioner år sedan.
– Genom att skapa modeller för det klimat som gruppen troligen uppstod i har jag visat att det fanns ett passande klimat i östra delen av Great Basin för 25 millioner år sedan, och att utbredningen av dessa växter flyttades västerut samtidigt som nya arter uppstod och anpassade sig till olika typer av miljöer.
Metoden att bygga klimatmodeller för organismer som inte längre finns är ganska ny och bara ett fåtal undersökningar av denna typ har tidigare publicerats.
– Jag har använt metoden för att undersöka hur klimatförändringar för många miljoner år sedan har format den växtlighet vi lever i idag, men metoden kan även användas för att förutspå hur kommande klimatförändringar kan påverka organismer i framtiden och därmed våra levnadsvillkor. Om dessa förändringar leder till att grödor som vi är beroende av har svårt att klara sig så kommer det att krävas stora resurser för att upprätthålla eller ställa om vår jordbruks produktion.
Kommande klimatförändringar kan även leda till att främmande arter ändrar sina utbredningsområden och börjar interagera med inhemska arter, på samma sätt som ”mördarsniglar” har gjort på senare år.
– Med hjälp av mina resultat och denna metod har vi möjlighet att förstå processer i det förflutna som format den miljö vi nu lever i och därmed tolka vår samtid för att kunna påverka hur vår framtid kommer att se ut.
Avhandlingen Phylogenetic and Phyloclimatic Inference of the Evolution of Potentilleae (Rosaceae) försvarades vid en disputation den 11 juni.
Kontaktinformation
KONTAKT:
Mats Töpel, Institutionen för Växt och Miljövetenskaper, Göteborgs universitet
070-406 52 92, alt. 031- 786 2911
mats.topel@dpes.gu.se
