Hårda normer styr kvinnors utseende
Att en äldre kvinna klär sig sexuellt utmanande är ”patetiskt”, liksom att hon försöker se yngre ut än vad hon är. Däremot är det positivt om hon helt naturligt ser yngre ut. Normerna är hårda och styrande.
Vi har det alla på känn – nu får vi stöd av forskningen. Pressen är hård på kvinnor att anpassa sin klädsel och utseende till sin biologiska ålder. De som bryter, så att det märks, döms ut.
– Jag är skakad av hur strängt vi ser på detta, säger Therése Persson. Hon har i sin avhandling vid Linköpings universitet undersökt hur kvinnor i olika åldrar uppfattar sin kropp och sitt utseende i förhållande just till åldern.
– Förväntningarna är så stränga på flickor och kvinnor i olika åldrar. Både på vad de ska intressera sig för och syssla med och hur de bör se ut och klä sig, och även på deras relationer till andra människor. Och det tar aldrig slut. Det är inte så att du en gång för alla hittar din stil, du måste hela tiden anpassa den till din ålder.
– Men det slår mig också hur skickliga kvinnor är på att hantera dessa många och ibland motstridiga normer.
Therése Persson har intervjuat 25 kvinnor i åldrarna sex till 99 år. Hon har, säger hon, vinnlagt sig om att hitta kvinnor med olika förhållningssätt till det kroppsliga, allt ifrån fotomodeller och fotbollsspelare till transsexuella.
En åldrande kvinna, och en åldrande kvinnokropp, betraktas genomgående som något negativt. Ingen vill bli förknippad med epiteten tantig och gammal. Men det egna åldrandet beskrivs också som att bli starkare, tryggare, mer erfaren och självständig.
Kraven är motstridiga. Det gäller att gå en balansgång. Ålder och utseende ska stämma överens. Samtidigt ska man som kvinna se ung och fräsch ut. Frisk, ungdomlig och aktiv är idealen. Alla vill verka yngre, utom de yngsta. De ser fram emot att komma upp i tonåren och att bli vuxna.
Normerna är starka och fungerar begränsande för människors handlingsutrymme. Alla är medvetna om dem. Men det finns kvinnor som väljer att gå emot strömmen, just i förhoppningen att kunna rucka på normerna.
Therése Persson visar också hur vi alla förhåller oss till vad hon kallar för livets tidtabell eller livets manus. Vissa saker ska ske i vissa åldrar, annars finns risken för ett misslyckande.
– De jag intervjuade använde ofta ord som ”sent”, ”tidigt”, ”än”. Ord som avslöjar att det finns en uppfattning om när i livet det är normalt att till exempel gifta sig och få barn.
”Jag blev mamma sent”, eller ”Jag har inga barnbarn än”, är sådana uttryck.
Ålder i sig är något relativt. Hur gammal eller ung du är beror på vem du pratar med och vad du jämförs med. Ett barn tycker att man är gammal vid 40, en 80-åring tycker att 60 är ganska ungt. Genomgående är dock uppfattningen att kvinnligheten avtar med stigande ålder.
– Detta är något att reflektera över i den feministiska forskningen, säger Therése Persson. Det finns inte en typ av kvinnlighet utan många. Kvinnlighet skapas i relation till ålder.
”Ung flicka”, ”vuxen kvinna” och ”gammal tant” är tre helt olika typer av kvinnor. Inte bara vårt kön, utan också vår ålder, har stor betydelse för vår uppfattning om oss själva och andra, konstaterar hon.
Kontaktinformation
Therése Persson disputerade den 23 september vid NISAL, National Institute for the Studies of Ageing and Later Life. Avhandlingen heter “Kvinnlig för sin ålder”, och är utgiven av Bullfinch Publishing. Therése Persson nås på 08-845994, e-post: therese.p@home.se.
