Svenskar uppfattas som oartiga
Även svenskar som bott länge utomlands och blivit duktig på språk, kan uppfattas som oartiga och plumpa, eftersom de trots en avancerad språkanvänding, missar de små nyanserna.
I en tvärspråklig studie i programmet Avancerad andraspråksinlärning som finansieras av Riksbankens Jubileumsfond har forskare undersökt svenskar som andraspråksanvändare av spanska, engelska och franska.
Forskningen har resulterat i ett mönster i språkanvändningen hos de svenska andraspråksanvändarna, det vill säga hur de organiserar meningar eller yttranden och vad de väljer att ta med för information.
-Trots att de ofta har bra uttal, grammatik och ordförråd så har de inte plockat upp språket på diskursnivå fullt ut, påpekar Lars Fant, som är professor i spanska vid Stockholms universitet, och sitter i ledningsgruppen för programmet.
Felen kan vara avgörande för hur vi uppfattas. Det handlar bland annat om hur man förpackar det man säger med artighetsfraser och pragmatiska markörer. Den infödde kan reagera på fel som inte går att sätta fingret på. Endera gör det att man inte förstår varandra eller så upplevs svensken som plump eller oartig.
I en av uppgifterna i den tvärspråkliga studien skulle deltagarna söka ledigt hos sin chef. Svenskarnas förfrågningar på franska och engelska uppfattades ofta som mer direkta jämfört med infödda talare. Det kunde bland annat uppfattas som mindre artigt eftersom svenskarna tenderade att hoppa över nedtonande uttryck som ”I was wondering” eller ”I was hoping” för att inleda en fråga.
I en motsvarande studie i Chile valde svenskarna att inte ta med information om de familjeangelägenheter som låg bakom den önskade ledigheten, men kom däremot med förslag hur deras frånvaro skulle lösas rent praktiskt. I stället för att upplevas som professionella så uppfattades svenskarna som opersonliga, och till och med oartiga, eftersom de lade sig i och försökte ta över chefens arbetsuppgifter.
Lars Fant menar att det är svårt att skilja på vad som är kulturella och strukturella skillnader. Men det är viktigt att man känner till dessa skillnader eftersom risken för missuppfattning annars är stor.
-Vi vet ganska lite om de senare stadierna i inlärningen eftersom mycket forskning tittar på nybörjarstadierna. Vi har inga bra verktyg för den högre undervisningen, men den är väldigt viktig för att klara av sofistikerade aktiviteter och komplicerade samtal.
Kontaktinformation
Professor Lars Fant lmfant@isp.su.se
Professor Kenneth Hyltenstam kenneth.hyltenstam@biling.su.se
