Pris på plastpåsen halverade kinesers konsumtion
Plastpåsar är ett växande globalt miljöproblem och förbjuds i allt fler länder, med skiftande resultat. En miljöekonomisk utvärdering av Kinas förordning mot plastpåsar från juni 2008 visar att kineserna, som var världens största konsumenter av plastpåsar, minskade sin konsumtion till hälften när affärerna tvingades ta betalt för påsarna.
– Våra resultat visar alltså att detta är ett effektivt styrinstrument för miljön, men också att effekten kan förbättras. Det viktigaste är att se till att lagen verkligen efterlevs, säger Haoran He, som studerade effekten av den kinesiska regleringen som en del av sin doktorsavhandling i miljö- och beteendeekonomi.
Avhandlingen nämner många andra länder som gjort liknande regleringar för att minska användningen av plastpåsar, exempelvis Irland och Sydafrika. Haoran He poängterar att han vetenskapligt bara har studerat effekterna i Kina.
– Men en rent allmän reflektion kring resultaten av de studier som forskare gjort i andra länder är att om ett land långsiktigt vill minska användningen av plastpåsar så verkar det viktigt att satsa på fortlöpande informationskampanjer till allmänheten kring vilka miljöproblem plastpåseskräpet orsakar, exempelvis i världshaven, säger Haoran He.
Enligt den kinesiska förordningen är det affärsinnehavarna själva som får sätta priset på plastpåsar och behålla förtjänsten. Priset får inte vara lägre anskaffningsvärdet, motsvarande 10-60 svenska ören per påse, beroende på storlek och kvalitet. Till följd av stenhård konkurrens om kunder följer långt ifrån alla affärer den nya lagen. Fyra månader efter den trädde i kraft var hela 60 procent av plastpåsarna fortfarande gratis.
– Ett alternativ, som vi dock inte har studerat i vår forskning, skulle kunna vara att regeringen tar över rätten att sätta priset på plastpåsarna, omvandlar avgiften till en skatt och använder intäkterna för att bekosta andra miljöåtgärder, säger Haoran He.
Han baserar sin studie på konsumentenkäter gjorda såväl före som efter regleringen. Totalt har tretusen kineser i Peking och Guiyang svarat på frågor om sin konsumtion, användning och återanvändning av plastpåsar.
Före förordningen använde kineserna, som brukar handlar färska matvaror varje dag, i genomsnitt 21 nya plastpåsar i veckan. De återanvände dem sällan. Efter regleringen minskade konsumtionen av nya plastpåsar med 49 procent och nästan hälften återanvändes.
Att kunna jämföra vad konsumenter säger sig vara villiga att betala i en tänkt situation med hur de sedan agerar i en verklig situation, är en smått unik möjlighet för en ekonom. Haoran He tog tillfället i akt för att också studera metoden: Hur pålitligt är det att med hjälp av enkäter och intervjuer försöka förutsäga hur konsumenter kommer att reagera på nya miljölagar? Resultaten visar att sådana uppskattningar verkligen kan förutsäga effekterna av en ny politik någorlunda korrekt, åtminstone vad gäller vardagliga konsumentvaror.
Ett land som lyckats ovanligt väl med att minska sin förbrukning av plastpåsar är Irland, som införde beskattning 2002 och samtidigt satsade mycket på ihållande informationskampanjer. När konsumenterna fick betala 1,50 svenska kronor per påse minskade användningen med hela 90 procent. I takt med att de vande sig vid priset steg användningen igen, men då (efter fem år) höjde regeringen priset till 2,20 kronor och användningen föll till samma nivå som när beskattningen infördes. Irländare använder omkring 20 plastpåsar per år, jämfört med 330 per år när de var gratis.
Avhandlingen har genomförts med stöd av Sidas miljöekonomiska kapacitetsuppbyggnadsprogram.
Tid och plats för disputationen: Månd 22 nov kl 10, sal C 33, GU, Handelshögskolan, Vasag 1
Avhandlingens titel: ”Environmental and Behavioral Economics – Applications to China”. Ladda ner abstract (pdf
Avhandlingens författare: Haoran He
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta avhandlingens författare: Haoran He 031 786 47 28, haoran.he@economics.gu.se
Handledare: Fredrik Carlsson, 031 786 41 74, fredrik.carlsson@economics.gu.se
och Peter Martinsson 031 786 52 55, peter.martinsson@economics.gu.se
—————————–
Karin Backteman
Communications Officer
Environmental Economics Unit (EEU)
and Environment for Development initiative (EfD)
Dep of Economics, University of Gothenburg
Box 640, 405 30 Gothenburg, Sweden
Phone: +46 31 786 25 95
Email: karin.backteman at economics.gu.se
www.handels.gu.se/econ/eeu
www.efdinitiative.org
Subscribe to EfD Newsletter: www.efdinitiative.org/subscription
