Oönskade effekter av skatter för utflyttare kartlagda
De skatter som idag tas ut av en person som flyttar ut från Sverige får ibland oönskade effekter. Bland annat kan de leda till dubbelbeskattning, eller utgöra hinder för fri rörlighet och därmed strida mot EU-rätten. I en avhandling i internationell skatterätt, som den 10 december läggs fram vid Uppsala universitet, kartlägger Katia Cejie dessa skatter.
– Utflyttningsskatter har länge varit ett område som har varit svårt att överblicka. I min avhandling systematiserar jag skatterna och identifierar problem som de förorsakar. Detta bör underlätta för dem som ska lösa problemen kring fri rörlighet och dubbelbeskattning, säger Katia Cejie.
En utflyttningsskatt är en skatt som tas ut på grund av att en person flyttar ut från ett land. De finns för att skydda statens skatteanspråk och samtidigt göra det möjligt för staten att ha särskilda regler för att mildra effekten av vissa skatter. Det kan exempelvis gälla uppskov av beskattning av vinster från bostadsförsäljning, där uppskovet bara gäller så länge personen bor kvar i landet. Om personen flyttar ut, så ska skatten också tas ut.
Problemen med utflyttningsskatter är dels att de kan bli så stora att de påverkar en persons vilja att flytta, dvs i praktiken inskränker den fria rörligheten inom EU, dels att de under vissa omständigheter innebär att skatten tas ut både i den stat som personen lämnar och i den som personen flyttar till, så kallad dubbelbeskattning. Båda dessa effekter är oönskade från politiskt håll.
Att människor och kapital ska kunna röra sig fritt inom unionen är en grundsats inom EU. När medlemsstaterna har regler som innebär hinder för rörligheten förbjuder EU-rätten medlemsstaten att tillämpa dessa regler. I avhandlingen beskrivs fyra grundtyper av utflyttningsskatter, och två av dessa typer innebär tydliga hinder för den fria rörligheten.
– I Sverige har några av reglerna kring utflyttningsskatter nyligen ändrats, men det finns en risk att även de nya reglerna strider mot de fria rörligheterna. Om de gör det så får Sverige inte tillämpa dem. Det kan dock tilläggas att i flera andra medlemsstater finns regler kvar som är att hänföra till de två förbjudna typfallen. Det innebär sannolikt att även människor i dessa länder upplever ett hinder att flytta inom unionen, t ex till Sverige, säger Katia Cejie.
För att undvika dubbelbeskattning ingår stater skatteavtal. Katia Cejie visar att det föreligger stora problem mellan flera av de analyserade typerna av utflyttningsskatter i förhållande till skatteavtalen. Det finns alltså en stor risk att människor som flyttar mellan länder dubbelbeskattas.
Avhandlingens syfte är att identifiera de problem som behöver lösas av domstolar och lagstiftare för att uppnå målen om fri rörlighet och att undvika dubbelbeskattning. Systematiseringen som gjorts i avhandlingen är viktig för att ge dem som arbetar med dessa frågor ett verktyg för att diskutera och hantera problemen. En tydlig systematisering har hittills saknats och resulterat i svårigheter att arbeta med frågorna.
– Katia Cejies avhandling är viktig eftersom den ger domstolar och lagstiftare på såväl nationell- som EU-nivå en mycket bättre karta att navigera efter. Med den här analysen får vi bättre möjlighet att fatta beslut och inrätta regler som är likvärdiga mellan olika fall, och mellan olika stater, säger Kristina Ståhl, som är regeringsråd och har varit handledare för avhandlingen.
Läs mer om avhandlingen på webben.
För mer information, kontakta, Katia Cejie, tel: 018-471 20 63 (arb), 073-633 07 96 eller katia.cejie@jur.uu.se
Handledare: Regeringsråd Kristina Ståhl, Regeringsrätten, Stockholm, 08-561 676 00 (vxl, arb) kristina.stahl@dom.se
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se
