Åtta göteborgsforskare på expedition i Antarktis

När isbrytaren Oden lämnar Punta Arenas i Chile den 8 december för Oden Southern Ocean Expedition 2010-2011 finns sig tre kemister, tre geovetare och två marinekologer från Göteborgs universitet med ombord.

Vetenskaplig expeditionsledare är Katarina Abrahamsson, professor i analytisk och marin kemi vid Göteborgs universitet, som är en van Antarktisresenär.

Forskarna fördelar sig på fyra olika projekt, som alla finansieras av Vetenskapsrådet, med stöd från Polarforskningssekretariatet. Ett projekt är dessutom delfinansierat av den svenska Rymdstyrelsen. Mätningar och provtagningar kommer huvudsakligen att göras i Amundsenhavet.

Expeditionsresan slutar den 14 januari med ankomst till McMurdo, Antarktis. Därefter flygs forskarna till Christchurch, Nya Zeeland, varifrån de kan resa hem.

Under expeditionen kommer forskarna att skriva resebrev. Dessutom kommer de att svara på frågor i mån av tid.

Expeditionsdeltagarna, deras projekt och alla resebrev presenteras löpande på webben: science.gu.se/antarktis

FYRA PROJEKT I AMUNDSENHAVET

Koldioxidsystemet i havsis, snö och hav
I projektet ”Jämförelse av koldioxidsystemet och hav-atmosfärsflöden i polynior med motsatta havsistrender i västra Antarktis” ska forskarna studera de processer som styr koldioxidflödet mellan hav, is och luft. Det sker dels genom att undersöka själva koldioxidsystemet, dels genom att studera de biologiska processer som sker i havsisen. Ett delprojekt finansieras av Rymdstyrelsen; målet är att skapa ett system för att via satellitövervakning kunna beräkna ythavets halt av koldioxid.
Kontakt:
Melissa Chierici, Institutionen för kemi vid Göteborgs universitet, 031- 786 9114
Anders Torstensson, Institutionen för marin ekologi vid Göteborgs universitet, 0704- 467032

Cirkulation av varmt havsvatten och smältvatten från glaciärer
Inlandsisarna på Antarktis byggs successivt på av ackumulerad snö. Det balanseras av att is exporteras av glaciärerna som långsamt rör sig ner mot havet, där det bildas flytande glaciärtungor, så kallade shelfisar, som kan ha en tjocklek upp emot 1 000 meter. Forskarna ska studera cirkulationen av cirkumpolärt djupvatten in i Amundsenhavet för att undersöka varför shelfisarna i Västantarktis blir allt tunnare. De ska också tömma en mätboj som står i en djupränna på ett års uppgifter av strömhastighet, temperatur och salthalt.
Kontakt:
Anna Wåhlin, Institutionen för geovetenskaper vid Göteborgs universitet, 031- 786 2866
Lars Arneborg, Institutionen för geovetenskaper vid Göteborgs universitet, 031- 786 2886

Parasiter och smittohärdar hos antarktiska sälar
Hur mår egentligen sälarna på Antarktis? Det ska forskarna ta reda på genom att undersöka vilka parasiter, virus och bakterier som finns i Antarktis sälpopulationer. Vissa parasiter och sjukdomar har funnits med sälarna i miljoner år, som sällusen, medan valpsjuka fördes ner till Antarktis på 1950-talet. Det är i första hand Krabbätarsäl som ska kartläggas genom bland annat blodprov, bakterie- och virusprov, en biopsi för miljögiftsanalys och DNA, men även Wedellsäl, Rossäl och någon enstaka leopardsäl kan komma med i undersökningen.
Kontakt:
Karin Hårding, Institutionen för marin ekologi vid Göteborgs universitet, 031- 786 26 24

Kopplad biogeokemisk cycling av halokarboner och kvicksilver
Halokarboner är en samling växthusgaser som produceras i marin miljö. Kvicksilver släpps ut vid förbränning av kol i kolkraftverk och sprids med vindarna över hela jordklotet och deponeras i anseliga mängder i polarområdena. Under expeditionen kommer forskarna att ta prover för att kartlägga kvicksilver i luft, havsvatten och is. De undersöker också hur dessa gaser samspelar och hur den globala uppvärmningen kommer att påverka dels produktionen av halokarboner i havsvatten, dels depositionen av kvicksilver i marin miljö.
Kontakt:
Katarina Abrahamsson, Institutionen för kemi vid Göteborgs universitet, 031- 786 9051
Katarina Gårdfeldt, Göteborgs miljövetenskapliga centrum, Göteborgs universitet, 031- 772 4963

DELTAGARNA
i Oden Southern Ocean Expedition 2010/11

Katarina Abrahamsson, professor och vetenskaplig expeditionsledare
Institutionen för kemi vid Göteborgs universitet samt föreståndare för Sven Lovén Centrum
– bosatt i Göteborg, reser ut den 4 december på sin sjätte resa till Antarktis

Lars Arneborg, docent i oceanografi, Institutionen för geovetenskaper vid Göteborgs universitet
– bor i Ulricehamn och reser ut den 5 december på sin första resa till Antarktis

Melissa Chierici, docent i marin och analytisk kemi, Institutionen för kemi vid Göteborgs universitet
– född & uppvuxen i Eskilstuna, bosatt i Göteborg, reser ut den 30 november femte resan till Antarktis

Agneta Fransson, gästlärare på Institutionen för geovetenskaper vid Göteborgs universitet
– uppvuxen i Växjö, bosatt Göteborg och Mollösund, reser ut den 30 november på sin sjätte resa till Antarktis

Karin Hårding, docent i marin ekologi, Institutionen för marin ekologi vid Göteborgs universitet
– växte upp i Piteå och Örnsköldssvik, bosatt i Göteborg, reser ut den 1 december på sin första resa till Antarktis

Anders Torstensson, doktorand, Institutionen för marin ekologi vid Göteborgs universitet
– från Kumla utanför Örebro, bosatt i Göteborg, reser ut den 3 december på sin första resa till Antarktis

Anna Wåhlin, docent i oceanografi, Institutionen för geovetenskaper vid Göteborgs universitet
– från Göteborg, reser ut den 5 december på sin andra resa till Antarktis

Katarina Gårdfeldt, Göteborgs miljövetenskapliga centrum, GMV, vid Göteborgs universitet
– från Göteborg, reser ut den 4 december på sin första resa till Antarktis (men har tre tidigare resor till Arktis i bagaget)

Kontaktinformation
Kontakt för mer information:
Katarina Abrahamsson, professor och vetenskaplig expeditionsledare
Institutionen för kemi samt föreståndare för Sven Lovén Centrum
031- 786 9051
0766- 22 90 51
k@chem.gu.se

Bildtext: Katarina Abrahamsson är vetenskaplig expeditionsledare.