Infekterade knäproteser ger problem
Förra året gjordes 12.700 knäprotesoperationer i Sverige. De flesta går bra, men somliga drabbas av bakterieinfektion i leden och måste opereras om. Det är en komplicerad behandling som inte alltid får en lyckad utgång, visar läkaren Anna Stefánsdóttir i en avhandling från Lunds universitet.
Allt fler personer får en knäprotes inopererad. Ett skäl är att befolkningen blir äldre, ett annat att den också blir tyngre vilket bidrar till artros (ledsvikt). Antalet knäprotesoperationer har de senaste åren ökat med hela 9 procent varje år.
– Om då 1-2 procent av operationerna leder till bakterieinfektioner kommer behovet av revision, omoperation, också att öka, säger Anna Stefánsdóttir.
Oftast handlar det då om två operationer. Först tas den gamla protesen bort och ersätts tillfälligt med en bit bencement, medan patienten får antibiotika för att göra slut på infektionen. Under dessa 6-8 veckor kan patienten ofta vara hemma. Sedan följer en ytterligare operation då en ny protes sätts in.
I vissa fall går det dock inte att sätta in en ny protes. Dessa patienter får då en steloperation eller en så kallad slinkled (ett ben utan riktig knäled, vilket oftast gör patienten hänvisad till rullstol). I enstaka fall leder infektionen till amputation.
Anna Stefánsdóttir har granskat nära 480 fall av knäprotesrevision mellan 1986 och 2000.
– Med tiden är det fler som fått en ny knäled och färre som fått en steloperation, men fortfarande är det många som inte blir av med infektionen. Och andra studier visar att de som måste opereras om på grund av en infektion är mindre nöjda än de som behöver byta knäled för att protesen lossnat eller blivit sliten, säger hon.
Därför är det viktigt att sjukvården gör sitt yttersta för att undvika infektioner i såret. Det handlar om att ha bra ventilation i operationssalen, undvika spring i dörrarna och se till att förebyggande antibiotikum ges i exakt rätt tid före operationen.
– Och så ska man vara mycket uppmärksam på sårkomplikationer. Om en infektion upptäcks i tid kan man öppna såret och rensa bort bakterierna innan de hunnit sprida sig. Nyopererade patienter bör ha en gräddfil så att de kan tas om hand direkt på ortopeden och inte behöva gå via primärvården, menar Anna Stefánsdóttir.
Hon tycker också att omoperationer orsakade av infektion bör centraliseras till specialistenheter, eftersom de kräver ett så nära samarbete mellan ortopeder och infektionsläkare. Nu finns det ortopedikliniker som bara utför en sådan operation om året, vilket gör det svårare att få in rätt rutiner.
Kontaktinformation
Avhandlingen heter ”The infected knee arthroplasty” och läggs fram den 9.12. Anna Stefánsdóttir träffas på tel 046-17 69 80 och anna.stefansdottir@med.lu.se.
En nedladdningsbar bild på Anna Stefánsdóttir finns på www.lu.se/images/Nyhetsbilder/Anna.Stefansdottir.jpg.
