Psykisk ohälsa bland unga ett folkhälsoproblem
Psykisk ohälsa bland unga har ökat och är ett allvarligt folkhälsoproblem. Genom att använda ett genusperspektiv är det möjligt att bättre förstå kopplingar mellan livsvillkor och genusmönster i psykisk hälsa. Det visar en avhandling från Mittuniversitetet.
I sin forskning har Evelina Landstedt ställt frågan vilka livsvillkor som har betydelse för ungdomars psykiska hälsa. Hon använder även ett genusperspektiv för att bättre förstå kopplingar mellan livsvillkor och genusmönster i psykisk hälsa.
Resultaten visar att flickor i jämförelse med pojkar rapporterar dubbelt så mycket stress, psykiska besvär och självskadande. Sociala relationer, krav och utsatthet för våld är de livsvillkor och riskfaktorer som är starkast kopplat till psykisk ohälsa. Det gäller för både flickor och pojkar. Kulturella och strukturella aspekter av vad det innebär att vara flicka eller pojke bidrar till en skev fördelning av riskfaktorer. Detta återspeglas sedan i skillnader i flickors och pojkars psykiska hälsa.
– Vi måste göra mer än att konstatera skillnader i psykisk hälsa mellan flickor och pojkar. Vi behöver problematisera vad det betyder att vara tjej eller kille i dagens samhälle. Hur ser förutsättningar ut? Min studie visar att det är tuffare att vara ung tjej och att det kan återspeglas i deras psykiska hälsa. Kopplingarna mellan unga killars livsvillkor och psykisk hälsa måste också uppmärksammas ur ett genusperspektiv, säger Evelina Landstedt och fortsätter.
– Det krävs förebyggande och hälsofrämjande insatser på alla nivåer i samhället, men jag vill särskilt framhålla skolans roll. Skolan är en otroligt viktig arena.
Evelina Landstedt disputerade i Sundsvall den 17 december med avhandlingen Life circumstances and adolescent mental health – perceptions, associations and a gender analysis
Kontaktinformation
Frågor kan ställas till:
Evelina Landstedt, tel. 060-14 86 48 eller 0706-398 576. E-post: evelina.landstedt@miun.se
