Försäkringar byggde landet
De allra flesta har hört talas om att äganderätten är viktigt för att åstadkomma ekonomisk tillväxt. Men det är inte den enda faktorn. Nu visar svenska forskare att också försäkringsväsendets utveckling var viktig för att samhället skulle utvecklas, och för att det skulle vara möjligt att gå från ett jordbrukssamhälle till ett industrisamhälle.
Lars Fredrik Andersson, ekonomihistoriker från Umeå universitet, har tillsammans med kollegorna Magnus Lindmark, Mike Adams och Liselotte Eriksson, nyligen slutrapporterat ett projekt om det svenska försäkringsväsendet finansierat av Riksbankens Jubileumsfond.
— Vårt viktigaste resultat är att generell ekonomisk utveckling hänger ihop med hur försäkringsväsendet och bankväsendet utvecklas, säger Lars Fredrik Andersson.
Det har att göra med att både hushåll och företag måste känna trygghet för att våga investera och därmed få i gång samhällets tillväxt. Försäkringsväsendet spelade en viktig roll för att skapa den tryggheten.
— Lite förenklat kan man säga att skiftesreformen från 1827 förstärkte det privata ägandet och det ökade antalet brandförsäkringar. Det fick i sin tur igång den finansiella utvecklingen, eftersom brandförsäkringarna skapade ett tryggare klimat att investera i, eftersom det blev möjligt att sätta sina hus och liknande som säkerhet för lån. Det var ett helt nytt sätt att se på och använda tillgångarna.
Den finansiella utvecklingen lägger grunden för investeringar i ny teknik vilket ökar produktiviteten och tillväxten i ekonomin. Den här utvecklingen syns tydligt i det svenska fallet. Här växer brandförsäkringarna starkt just från 1830 och fram till sekelskiftet. Det är också samma tid då hypoteksbanker och sparbanker utvecklas.
Det går att göra kopplingar från den svenska historien till dagens fattiga länder menar Lars Fredrik Andersson, och pekar på att mikroförsäkringar i fattiga länder, kan ha en liknande roll som mikrolån redan har. Faktum är att det redan finns en rad sådana exempel. Men för att försäkringsväsendet ska få en hävstångseffekt för ekonomisk tillväxt är det viktigt att försäkringarna sprids till alla delar av ekonomin.
— Det var just vad som hände inom sak- och livförsäkring, säger Lars Fredrik Andersson. Med inspiration från det brittiska företaget Prudential skapade det svenska försäkringsbolaget Trygg en så kallad folkförsäkring vid sekelskiftet 1900. Det var en liten livförsäkring utan läkarundersökning. Folkförsäkringen kom att fungera som trygghet i framför allt livets slutskede när arbetsinkomsterna minskade och livets osäkerhet ökade. Det här var en social innovation för den växande arbetarklassen!
Forskarna har studerat livförsäkringsreklam under det sena 1800-talet och tidigt 1900-talet. Försäkringsbolagen vände sig framför allt till män i deras egenskap av familjeförsörjare. Genom att åberopa mannens försörjningsplikt mot hjälplösa kvinnor och barn vädjade de till männens moral. Livförsäkringssparandet kunde i och med det framställas som mer moraliskt än annat sparande. Föreställningen om den manliga familjeförsörjaren och kvinnan som hemmafru var dock ett borgerligt ideal som få inom arbetarklassen kunde leva upp till. När det största folkförsäkringsbolaget gjorde en studie om vilka som tecknade folkförsäkringen under mellankrigstiden visade det sig att nära hälften av alla försäkringstagare var kvinnor.
— Men trots den styvmoderliga behandling av kvinnor var flera ledande försäkringsdirektörerna ideellt engagerade, och arbetade kring sekelskiftet 1900 för förändringar av kvinnans äganderätt och för en allmän demokratisering. Paradoxen kan förklaras genom att olika grupper inom livförsäkringsindustrin hade olika intressen, säger Lars Fredrik Andersson.
Om detta och mycket mer handlar projektet Det svenska försäkringsväsendets historia. Hela slutrapporten finns att läsa på RJ:s hemsida (länk).
I projektet har även följande utländska forskare medverkat:
Mike B. Adams, University of Wales, Swansea, UK.
Jonas Andersson, Norges Handelshögskola
Joy Yihui Jia, University of Wales, Swansea, UK
Hala Abdul Kader, University of Wales, Swansea, UK
Elena Veprauskaite University of Wales, Swansea, UK
/Jenny Björkman
Kontaktinformation
Lars Fredrik Andersson (projektledare) nås på larsfredrik.andersson@ekhist.umu.se
Magnus Lindmark nås på magnus.lindmark@ekhist.umu.se
Liselotte Eriksson nås på liselotte.eriksson@ekhist.umu.se
