Komvux ökar inkomsten och minskar klyftorna

Forskare Anders Stenberg vid institutet för social forskning, Stockholms universitet, har nyligen avrapporterat en utvärdering av Komvux som finansierades av Riksbankens Jubileumsfond. Vuxenutbildningar som Komvux kostar visserligen en hel del, men det finns vinster både för samhället och för individen, konstaterar han.

Vuxenutbildning har under de senaste decennierna blivit ett allt viktigare policyinstrument i de flesta OECD-länder och Sverige är i det avseendet ett föregångsland. Trots detta är vuxenutbildningens ekonomiska effekter lite undersökta, i första hand beroende på bristen på data. Verksamheten i Komvux finns emellertid dokumenterad i detalj sedan 1979, vilket utnyttjats i denna utvärdering.

Det internationella intresset bland politiker tycks ha ökat markant sedan den ekonomiska krisen 2007. Från att frågan om vuxenutbildning tidigare mest drivits av internationella organisationer, som EU och OECD, har nu flera regeringar aktivt främjat vuxenutbildning. Forskning inom ämnet är på gång i flera länder, bland annat i USA, Kanada, Storbritannien, Schweiz, Portugal, Tyskland och Danmark. Tidigare studier är främst från USA, och de har i regel visat att vuxenutbildning har positiva effekter på löneinkomster. 

Anders Stenberg har liknande resultat:
– I snitt ökar arbetsinkomsten med cirka 4-5 procent per ytterligare utbildningsår. Det faktum att det finns positiva effekter på arbetsinkomster är viktigt eftersom det ökar skatteinbetalningar som finansierar välfärden i samhället. Det är också ett viktigt resultat för alla som förespråkar Komvux eftersom det är lätt att påvisa de ekonomiska vinsterna av detta jämfört med mer svårbevisade samband som till exempel förbättrade demokratiska funktioner, att spänningar i samhället blir mindre eller att kriminalitet minskar. Till de positiva effekterna hör också att det främst är individer som från början är lågutbildade som kommer till Komvux. Det är därför rimligt att anta att utbildningen har en utjämnande effekt på inkomster, något som i sig kan vara ytterligare ett argument för att offentliga medel ska finansiera vuxenutbildning i ett samhälle.

Vuxenutbildningen är dock förknippad med avsevärda kostnader. Överslagsberäkningar indikerar att effekterna på inkomster av vuxenutbildning inte är tillräckliga för att motivera de totala kostnaderna för samhället. Det är i stället nödvändigt att hänvisa till de sidoeffekter som vuxenutbildningen kan medföra.

– Det kan handla om effekter på samhällets demokratiska funktioner, om föräldrars attityder till utbildning, effekter på individers hälsa eller att effekterna av den kunskap som skapats så att säga spiller över på individer i närheten. Det är en viktig insikt att ta med sig till diskussioner som berör vuxenutbildningen.

Utbildning vid Komvux påverkar däremot inte tidpunkten för pensionering.

– Det är ett besvärande resultat för den som tror på vuxenutbildningens effekter på arbetade timmar i samhället. Men man ska komma ihåg att denna del av undersökningen handlar om äldre i arbetskraften, i åldern 42-55 då de gick in i Komvux i slutet på 80-talet. Effekterna på pensionstidpunkten kanske är annorlunda för de som går in i högre utbildning eller för de som gått in i vuxenutbildning när de var yngre.

Anders Stenberg nås på anders.stenberg@sofi.su.se
Hela hans slutredovisning finns att läsa här.
 
/Jenny Björkman