Samtal om litteratur i skolan är betydelsefulla för elevers läsupplevelse

I de senaste årens forskning om skolans svenskundervisning har samtal blivit ett honnörsord. Ofta framhålls det hur viktigt det är att litteraturen som elever läser i skolan också blir föremål för gemensam tolkning och reflexion. Skolverket och Skolinspektionen pekar i sina kvalitetsgranskningar av skolans läsundervisning på en ökande individualisering och efterlyser gruppbaserade lärprocesser i olika former. Samtidigt har det saknats empirisk forskning om vilken betydelse samtal om den lästa litteraturen får för eleverna.

Michael Tengberg har undersökt på vilket sätt sådana litteratursamtal kan bidra till att utveckla elevers läsning och deras läsförmåga. Hans avhandling bygger på analyser av litteratursamtal som genomförts av fyra lärare i tio olika klasser i årskurs åtta och nio.

– Det går inte att uttala sig kategoriskt om hur samtalen egentligen inverkar på elevernas läsning eller på deras läsupplevelse, säger Michael Tengberg. Samtidigt bekräftar många av eleverna som deltog att deras förståelse av texten utvecklades och att de fick syn på flera nya aspekter som de inte urskiljt på egen hand.

Samtalen utgår ofta från läraren
Ett vanligt problem är dock att samtalen ofta utgår från lärarnas läsning av texten och de frågeställningar som lärarna bedömt vara angelägna. Mer sällan är det elevernas egna frågor och funderingar som driver samtalet framåt. Ändå framgår det av undersökningen att de många olika perspektiv på texten som samtalen synliggör ofta berikar de enskilda elevernas läsupplevelse.

I den internationella forskningen om litteratursamtalens pedagogiska funktion har man i hög utsträckning koncentrerat sig på samtalens form: sättet lärare formulerar frågor på eller relationen mellan hur mycket lärare respektive elever talar. Michael Tengberg menar att det också är nödvändigt att uppmärksamma samtalens innehåll. I avhandlingen undersöker han bland annat vilka förhållningssätt till den enskilda texten, eller till litteratur i allmänhet, som eleverna orienteras mot.

Genom lärarens frågor får eleverna en indikation på vad läraren tycker är viktigt och därmed en fingervisning om hur de förväntas läsa och förhålla sig inte bara till den enskilda texten utan till litteratur i allmänhet. Undersökningen visar att man i samtalen ägnar mycket uppmärksamhet åt textens fiktiva handling. Mindre uppmärksamhet ägnas åt frågor om läsningen som upplevelse eller om läsarens egen roll i tolkningen av texten.

Begrepp som synliggör undervisningen
– Den sortens innehållsliga skillnader i undervisningen behöver synliggöras, och då är det bra att ha begrepp för att kunna precisera olika inriktningar, säger Michael Tengberg. Inte minst blir det viktigt i diskussioner om svenskämnets mål med avseende på elevers läsning. Det räcker inte att vi frågar oss vilka texter som elever bör läsa i skolan, utan vi behöver också fundera över vilka sätt att läsa som vi vill att elever ska utveckla.

Michael Tengberg har en bakgrund som lärare i svenska, matematik och NO och har även arbetat med lärarutbildning och lärarfortbildning vid Karlstads universitet. Hans doktorsavhandling har genomförts vid Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning (CUL), en fakultetsgemensam forskarskola vid Göteborgs universitet. CUL har till syfte att främja utveckling av forskning knuten till lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet samt att verka för forskningsanknytning av den grundläggande lärarutbildningen.

Kontaktinformation
Mer information:
Michael Tengberg, telefon: 054-700 1878 (arb.), e-post: michael.tengberg@lir.gu.se

Avhandlingens titel: Samtalets möjligheter. Litteratursamtal och litteraturreception i skolan.
Tid och plats för disputation: fredagen den 11 mars 2011 kl. 10.15, Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Fakultetsopponent: Docent Magnus Persson, Malmö högskola
Avhandlingen kan beställas från: Brutus Östlings Bokförlag Symposion, www.symposion.se