Barns nya datorvanor ger sämre läsförmåga
Sverige och USA är två länder där barns ökade datoranvändning på fritiden ger sjunkande läsprestationer. Det visar forskning från Göteborgs universitet.
Professor Monica Rosén vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik har analyserat skillnader över tid mellan olika länder för att förklara olikheter i läskompetens. Inom ramen för forskningsprojektet ”Förändringar i läskompetens under 30 år: En internationell jämförelse” har hon tillsammans med forskarkollegor studerat hur elevers läsförmåga förändrats från 1970 och framåt.
Ungern, Italien, USA och Sverige har varit med i samtliga internationella jämförelser. I Italien och Ungern har läsutvecklingen gått stadigt uppåt, medan den både i USA och i Sverige sedan 1991 har gått ned kraftigt.
Under tidsperioden har inte bara skolan och lärarutbildningen förändrats, utan också samhället och vad barn gör efter skolan. De svenska och de amerikanska eleverna rapporterade en stor ökning av sitt datoranvändande på fritiden under perioden, medan en liknande ökning inte kan rapporteras från Ungern och Italien.
– Vi visar i vår studie att datorernas intåg i hemmen har medverkat till att ändra våra barns vanor på ett sådant sätt att de inte utvecklar sitt läsande i samma utsträckning som tidigare. Genom jämförelser av länder över tid kan vi se att med ökad datoranvändning på fritiden så sjunker läsprestationerna, säger Monica Rosén.
Undersökningen visar att med det ökade datoranvändandet i hemmen har frekvensen nöjesläsning och mängden bibliotekslån på fritiden minskat.
Det är alltså inte datorerna i sig, eller aktiviteterna på dessa som påverkar läsförmågan negativt, utan det handlar om den tid datorerna ”tagit” från fritidsläsningen.
De nya datorvanorna gynnar inte läsutvecklingen på samma sätt som nöjesläsning av böcker gör. Också bland vuxna har läsandet på papper minskat. I många hem blir det allt ovanligare att någon faktiskt sitter och läser.
– Vi kan visa att de försämrade resultaten främst finns från mitten av skalan och uppåt. Det är inte de lågpresterande läsarna som blivit fler eller sämre, utan de duktiga läsarna som blivit färre, säger Monica Rosén.
Hon säger att det är komplicerat att mäta och jämföra läskompetensen över tid.
– Det är viktigt att inte vara så snabb med att lägga hela förklaringen till nedgången i läsning till brister i undervisningen. Tvärtom, datorvanornas negativa inverkan på resultaten i läsning visar med all tydlighet att fritiden är väl så viktig vad det gäller att utveckla en hög läskompetens, säger Monica Rosén.
Studien har genomförts med medel från Riksbankens Jubileumsfond.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Monica Rosén: tel: 031-7862435, monica.rosen@ped.gu.se
