Relation mellan hund och människa studerad
Hur fungerar den känslomässiga relationen mellan människa och hund? Är det möjligt att utvärdera om vissa hundägare har en närmare relation till sin hund än andra? Och vad gör egentligen hunden när den lämnas ensam?Kring dessa frågeställningar har husdjursagronomen Therese Rehn forskat. Hon presenterar nu sina rön i en licentiatavhandling vid SLU.
Hundar har en stor inverkan på människan. Att förstå det känslomässiga bandet mellan hund och människa är viktigt för hur vi väljer att hålla våra hundar. De vardagliga interaktionerna påverkar även hundarnas välfärd.
-Ökad kunskap och förståelse för olika typer av hund-ägare-förhållanden och vad som karaktäriserar dessa, skulle kunna hjälpa till att identifiera de orsaker till konflikter i relationen som kan ligga bakom beteendeproblem, säger Therese Rehn.
Behövs mätmetoder
För att utvärdera relationen mellan hund och ägare behövs pålitliga mätmetoder. Ainsworth’s Strange Situation Procedure (ASSP) är ett test som utformats för att undersöka bandet mellan små barn (1-2 år gamla) och deras föräldrar.
–Detta test har tidigare använts i flera studier för att värdera relationen mellan hundar och deras ägare, då bandet mellan hund och ägare har liknats vid bandet mellan ett barn och dess förälder, säger Therese Rehn.
I avhandlingen granskades ASSP som ett redskap för att utvärdera bandet mellan hund och människa. Resultaten från denna studie visade att beteende vid återförening samt närhetssökande beteende är tillförlitliga mått på hundens känslomässiga band till en person.
Men troligen är ASSP inte ett bra redskap för fortsatt forskning, anser Therese Rehn, då själva ordningen av händelser i testsituationen har en tydlig effekt på hundens beteende.
Ensamma hundar
Ett av kriterierna för att två individer ska kallas känslomässigt bundna till varandra är att de känner obehag vid en ofrivillig separation.
Detta skulle kunna orsaka problem för hundar i vårt moderna samhälle då vi oftast inte har möjlighet att vara tillsammans med hunden stora delar av dagen.
Just reaktionen hos ensamma hundar undersöktes i avhandlingen. Therese Rehn valde att studera hur hundar, som inte lider av separationsångest, påverkas av tidslängden de lämnas ensamma hemma.
Det visade sig att hundarna var inaktiva större delen av tiden (92-97 procent) då de var ensamma och att deras beteende inte förändrades över tid.
Däremot betedde sig hundarna olika beroende av tidslängden när ägaren kom tillbaka hem. Efter längre tids separation, från två till fyra timmar jämfört med 30 minuter, var hundarna mer aktiva och uppmärksamma vid återseendet.
De skakade mer på sig och slickade sig om munnen efter längre tids separation. Hundarna viftade också mer på svansen och var mer kontaktsökande efter de längre separationsperioderna oavsett hur ägaren betedde sig vid återföreningen.
–Resultaten från båda studierna antyder att svansviftning, att slicka sig om munnen och att skaka på kroppen kan fungera som indikatorer på positiva känslotillstånd hos hund. Detta bör beaktas i ytterligare forskning om känslor hos djur, säger Therese Rehn.
Therese Rehn försvarar sin licenciatavhandling Betydelsen av det känslomässiga bandet med människan för hundars välfärd torsdag 12 maj vid SLU.
Länk till avhandlingen i dess helhet här.
För mer information:
Therese.Rehn@slu.se,
018-672108, 0707-400661
SLU:s vision är att vara världsledande inom Life Science. Detta blir möjligt genom hög kvalitet och kreativitet inom forskning och utbildning, nyskapande och tongivande miljöanalys, samt att vara en innovativ partner för de gröna näringarna.
