Ny maktelit tog över medeltida Island när ön blev norsk
När Island blev en del av det norska riket 1262–1264 etablerades en ny maktstruktur i form av en isländsk aristokrati utsedd av den norska kungen. Det visar en avhandling i historia från Göteborgs universitet som kastar ljus över en bortglömd period i Islands historia.
– Isländskt 1300-tal har länge varit en förbisedd tid i den isländska historieskrivningen vilket är förvånande. Men den är minst lika viktig som den betydligt mer uppmärksammade och utforskade så kallade fristatsperioden (ca 930–1262/64) när Island var självständigt, i synnerhet med tanke på landets statsbildningsprocess, säger avhandlingens författare Sigríður Beck.
Innan Island blev norskt bestod landet av ett antal mäktiga hövdingedömen som stred om makten. Sigríður Beck har studerat hur den isländska makteliten förändrades i samband med att ön blev en del av Norge och nya ämbeten och en ny förvaltning infördes. Hon visar hur en aristokrati skapades i och med att kungen tillsatte ämbetsmän som skulle se till att landet förvaltades under norsk lag.
– Före kungamaktens etablerande fanns alltså en hövdingaklass som grundade sin makt på både personer och territorier, men genom kungamaktens övertagande byttes hövdingklassen ut mot en annan elit – en aristokrati.
Sigríður Becks forskning visar att aristokratin kom att ugöras av två olika grupper. Dels rika bönder som tack vare sin ekonomi blev en del av den nya tjänstearistokratin, dels delar av den gamla eliten som lyckades stanna kvar vid makten genom att anpassa sig till den nya situationen. Den isländska aristokratin bestod alltså av en blandning av gammalt och nytt.
Islands historiska utveckling har gärna setts som en särisländsk angelägenhet. Men en av Sigríður Becks slutsatser är att skapandet av en isländsk aristokrati inte nämnvärt skiljer sig från den aristokrati som uppstod i övriga Europa. Den isländska aristokratin blev dock aldrig mer än en lokal aristokrati, utan större möjlighet eller vilja att knyta sig till den norska riksaristokratin.
Men det var inte bara en ny politisk struktur som etablerades på Island utan även en ny ekonomisk struktur. Den nya ekonomin byggde i högre grad på jordegendomar och möjligheten att arrendera ut jord och skaffa sig rikedomar genom fiske.
– Denna utveckling bidrog till en större hierarkisering i samhället där de rika blev allt rikare på bekostnad av den övriga befolkningen, säger Sigríður Beck.
Kontaktinformation
Mer information:
Sigríður Beck, telefon: 031-786 1108, e-post: sigridur.beck@history.gu.se
Avhandlingens titel: I kungens frånvaro. Den isländska aristokratins formering på Island 1271–1387
Tid och plats för disputation: fredagen den 13 maj kl. 10.00, Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Fakultetsopponent: Professor Már Jónsson
Avhandlingen kan beställas från författaren.
Den finns även digitalt publicerad på: http://hdl.handle.net/2077/24619
