Vad vet politiker om vad som påverkar människors välbefinnande?
Att livskvalitet handlar om mer än materiell välfärd håller kanske de flesta med om och det blir allt vanligare att politiker intresserar sig för att låta människors subjektiva välbefinnande vägleda politiken. Men vet politiker vad som är viktigt för vårt välbefinnande? Nationalekonomen Yonas Alems forskning från tremiljonersstaden Addis Abeba i Etiopien visar att beslutsfattare både gissar helt fel och sinsemellan helt olika om vad invånarna själva anser gör dem nöjda med livet. Studien ingår i en doktorsavhandling vid Göteborgs universitet.
Bhutan är ett land som sedan decennier använder bruttonationallycka istället för bruttonationalprodukt som mått på välfärd och sociala framsteg. I Storbritannien kommer nästa år landets första officiella subjektivt välbefinnande-index att publiceras. Och i Frankrike kom för ett par år sedan en kommission, initierad av presidenten och ledd av nobelpristagarna Stiglitz och Sen, fram till att: ”Livskvalitet är ett bredare koncept än ekonomisk produktion och levnadsstandard. Det omfattar hela skalan av faktorer som påverkar vad vi värderar i livet, och når bortom det materiella.”
– Subjektivt välbefinnande är ett lovande instrument för att utvärdera politiska projekt och följa utveckling över tid. Men om politiker ska kunna använda det och prioritera i enlighet med preferenser hos de människor de representerar är det viktigt att de har kunskap om vad som påverkar människors välbefinnande. Vi menar att både en upplyst debatt och upplysta politiker behövs, säger Yonas Alem.
Precis som resultat från studier i rikare västländer visar Alems forskningsresultat från Addis Abeba, huvudstad i ett av världens fattigaste länder, att gifta människor är mer tillfreds med livet än ogifta och skilda. Kvinnor är lyckligare än män. Stor betydelse för välbefinnandet har också hälsa, konsumtion per person, möjlighet att på en vecka kunna få ihop pengar för att klara en nödsituation, liksom tro på att den egna levnadsstandarden kan förbättras under de närmaste åren.
Miljö har på senare år blivit en allt viktigare aspekt i sammanhanget. I Addis Abeba finns relativt få bilar och industrier så till skillnad från många andra storstäder är inte luftföroreningar ett stort miljöproblem, däremot sop- och avloppshanteringen. Just avloppshanteringen är en faktor med stark påverkan på människors välbefinnande visar studien, som gjordes 2009 och omfattar 416 hushåll. Tillgång till ett öppet eller täckt dike och/eller septiktank har stor betydelse, jämfört med att vara tvungen att kasta sitt avloppsvatten direkt på marken.
När 63 beslutsfattare fick gissa kring vad som påverkar invånarnas välbefinnande trodde de i stor utsträckning både fel och olika. Till exempel antog mer än hälften av dem att män är något mer nöjda med livet än kvinnor, medan invånarenkäten visar att kvinnor är avsevärt mer nöjda. Likaså felaktigt, trodde beslutsfattarna att 30-åriga invånare upplever mycket större välbefinnande än 60-åriga.
Både invånare och beslutsfattare fick också ange hur de anser att regeringen bör prioritera fem olika politiska åtgärder. Invånarna gav inflationskontroll högsta prioritet, medan beslutsfattarna satte detta sist. (En annan artikel i avhandlingen handlar just om hur matprisinflation påverkade välfärden i Etiopiens städer 2004-2009.) Trots att en ren miljö visat sig viktig för invånarnas välbefinnande, prioriterade de sådana åtgärder lägst. Beslutsfattarna å sin sida, gissade att ren miljö hade liten effekt på invånarnas välbefinnande, men rankade sådana åtgärder som en av de viktigaste prioriteringarna.
Avhandlingen har genomförts med stöd av Sidas miljöekonomiska kapacitetsuppbyggnadsprogram.
Tid och plats för disputationen: Fred 13 maj kl 10, sal E 43, GU, Handelshögskolan, Vasag 1
Avhandlingens titel: ”Essays on Shocks, Welfare, and Poverty Dynamics: Microeconometric Evidence from Ethiopia ”.
Kontaktinformation
För information kontakta: Yonas Alem 031 786 13 71, yonas.alem@economics.gu.se, Link to web page
Handledare: Gunnar Köhlin, 031 786 44 26, gunnar.kohlin@economics.gu.se , Måns Söderbom, 031 786 43 32, mans.soderbom@economics.gu.se.
