Rottickans angrepp kan bromsas med förädling
Trots förebyggande åtgärder ökar rotrötan i svenska granbestånd. En tänkbar motåtgärd är genetisk förädling för ökad motståndskraft. I en avhandling från SLU visar Jenny Arnerup att granen har ett bredverkande försvar mot rottickan, den svamp som orsakar rotröta. Detta innebär att förädling mot rotröta troligen skulle göra granarna mer toleranta även mot insektsangrepp och andra svampsjukdomar.
Rottickan (Heterobasidion annosum) är den överlägset svåraste skadegöraren i svenskt skogsbruk, och problemen är störst i granskog. Angreppen börjar vanligen med att sporer landar och etablerar sig på färska stubbytor, varifrån svampen sprider sig till närliggande, stående träd via rotkontakter mellan stubbens och trädets rötter.
När en gran angrips av rotticka startar en rad olika försvarsreaktioner. Cellväggarna förstärks och det produceras olika kemiska ämnen för att hindra infektionen. Cellvävnad kan också aktivt förstöras med syfte att försöka hejda infektionen, något som i stället kan underlätta rottickanns etablering. Det Jenny Arnerup har undersökt i sitt doktorsarbete är förutsättningarna att förbättra granens motståndskraft genom växtförädling. Hon har alltså letat efter genetiska nyckelkomponenter i granens försvar mot rotticka.
En förutsättning för att förädling ska vara möjlig är att förmågan att motstå angrepp varierar mellan individer. Jenny Arnerups undersökningar av en granfamilj som ingår i förädlingsprogrammet för södra Sverige bekräftade att det finns individuella olikheter i svaret på svampangrepp, och att en viss del av skillnaden beror på ärftliga faktorer.
När granar som infekterats av rotticka jämfördes med granar som skadats mekaniskt visade det sig att det var samma gener som aktiverades i barken oavsett skadetyp, men att styrkan i responsen (genuttrycket) var kraftigare efter ett rottickeangrepp hos flertalet av de gener som undersöktes. Ett annat tecken på att granen har ett generellt försvar mot olika typer av angrepp är att aktiveringen av de två viktiga försvarssubstanserna salicylsyra och jasmonsyra var likartad vid mekanisk skada respektive rottickeangrepp. En fördel med ett generellt, eller bredverkande, försvar är att det kan ha effekt även mot andra skadesvampar liksom mot insektsangrepp.
Två kloner med en högre tolerans mot rotröta visade sig ha olika strategier. Den ena hade en relativt hög grundnivå av vissa kemiska försvarsämnen, och ett större uttryck för viktiga försvarsgener. Den andra klonen ökade mängderna av försvarsämnen efter en attack. Den senare strategin är troligen att föredra, eftersom framställningen av sekundära metaboliter kostar mycket energi som kan gå ut över tillväxten.
——————————-
FM Jenny Arnerup, institutionen för skoglig mykologi och patologi, SLU, försvarade sin avhandling Induced defence responses in Picea abies triggered by Heterobasidion annosum s.l. den 20 maj 2011. Opponent var Dr. Stephen Ralph, University of North Dakota, USA.
Mer information: Jenny Arnerup, 0730-63 96 76, Jenny.Arnerup@slu.se
Länk till avhandlingen (pdf):
http://pub.epsilon.slu.se/8087/
SLU:s vision är att vara världsledande inom Life Science. Detta blir möjligt genom hög kvalitet och kreativitet inom forskning och utbildning, nyskapande och tongivande miljöanalys, samt att vara en innovativ partner för de gröna näringarna.
