Så kan havre göras mer köldtålig för höstsådd
Havre är naturligt tolerant mot ohyra och ogräs. Därför är havre en viktig rotationsgröda, då de växter som odlas efter havre på samma plats också klarar sig med mindre besprutning. Nackdelen är att havre inte kan odlas som höstgröda. Nu har forskare från Göteborgs universitet börjat bygga upp en mer köldtålig havresort.
– Ur miljösynpunkt är en höstgröda att föredra eftersom marken då inte lämnas bar under vintern. Det innebär att näringsläckage och jorderosion minskar. En höstgröda ger dessutom normalt 20-25 procent högre avkastning än en vårgröda. Eftersom vete och korn kan odlas som höstgrödor, men inte havre, gör detta att havren i en allt större utsträckning har svårt att konkurrera med dessa grödor, säger Aakash Chawade på institutionen för cell- och molekylärbiologi vid Göteborgs universitet.
Havrens goda egenskaper för vår hälsa är redan väl dokumenterade i forskningen. Havrekärnan har bland annat en gynnsam aminosyra- och fettsyrasammansättning och innehåller relativt höga halter av nyttiga fibrer, fettsyror och antioxidanter. Den har därför en oerhört stor potential som livsmedelsgröda.
I Aakash Chawades projekt är den långsiktiga, tillämpade målsättningen att ta fram en svensk hösthavre. Rent biologiskt innebär detta en havre anpassad sig till ett flertal olika samtida stressfaktorer som till exempel kyla, frost, torka och starkt ljus. Molekylärbiologiskt innebär detta i sin tur att 1000-tals olika genprodukter behöver samverka på ett optimalt sätt.
För att kunna utveckla en hösthavre behöver man förstå de underliggande mekanismerna till hur en växt kan anpassa sig till förändrade livsvillkor, som klimat, jordförhållanden med mera. Därför behövde det tas fram en härdigare havre än de nuvarande för att kunna studera vilka genetiska anpassningar som då skett.
– Vi studerade vinteröverlevnaden hos 100-tals växtlinjer från diverse internationella hösthavreprogram i fält i Skåne och identifierade linjer som både överlever vintern och har en god odlingsbarhet. Därefter jämförde vi de härdigaste av dessa linjer och den vårhavre som nu odlas kommersiellt och kunde då identifiera ett antal unika egenskaper i de härdiga sorterna, som kan kopplas till köldhärdigheten.
Forskargruppen har dessutom byggt upp en unik population av mutageniserad havre med så stort antal mutationer att de teoretiskt kan identifiera mutationer i vilken gen som helst. De har demonstrerat att detta fungerar i praktiken. Denna population kommer nu att screenas för linjer med ökad köldhärdighet.
Avhandlingen ”Unravelling the complexity of cold acclimation in plants” försvarades framgångsrikt på en disputation vid Göteborgs universitet. Handledare: Olof Olsson.
Kontaktinformation
KONTAKT:
Aakash Chawade, institutionen för cell- och molekylärbiologi vid Göteborgs universitet
031- 786 2602
aakash.chawade@gu.se
