Japan och Kina: relation och krigshistoria

Relationen mellan Kina och Japan färgas fortfarande av vad som hände på 30- och 40-talet vad som ofta benämns historiefrågan. Den Japanska militärens aggression under den tiden och japanska politikers till synes nonchalanta inställning i nutid anses påverka ländernas inställning till varandra. Samtidigt uttrycks ofta en förhoppning om att en gemensam historieskrivning eller åtminstone enighet rörande grundläggande fakta ska kunna förbättra relationerna länderna emellan. En ny avhandling vid Statsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet har grävt djupare i dessa frågor.

– Min avhandling visar att de historierelaterade problemen i relationerna mellan Japan och Kina löses inte med nödvändighet av japanska ursäkter för den japanska militärens aggression i Kina under 1930- och 40-talen eftersom problemen är mer djupgående än så. Enighet rörande historiska fakta betyder heller inte att oförenliga berättelser om historien inte kan konstrueras, säger Karl Gustafsson som skrivit avhandlingen Narratives and Bilateral Relations: Rethinking the ”History Issue” in Sino-Japanese Relations.  

I avhandlingen Narratives and Bilateral Relations: Rethinking the ”History Issue” in Sino-Japanese Relations problematiseras den vanligt förekommande definitionen av historiefrågan och dess konsekvenser. Karl Gustafsson menar att ett alternativt angreppssätt som analyserar narrativ, det vill säga de historier som berättas om krigsperioden i Japan och Kina, istället för att enbart fokusera på beteende, kan leda till en ökad förståelse av frågan. Analysen av dessa historier och de samhälleliga kontexter i vilka de existerar visar att berättelserna är nära kopplade till inrikes politiska diskussioner om identitet. Avhandlingen visar att enighet rörande grundläggande historiska fakta inte förhindrar skapandet av oförenliga narrativ eftersom konstruktionen av narrativ alltid bygger på selektivitet och tolkning.

– Det är tydligt att japanska ledares ursäkter inte är tillräckliga, även om de må vara önskvärda, för att lösa problemen eftersom berättelser om vad som hände under kriget är nära sammankopplade med identitetsrelaterade frågor i både Japan och Kina. Problemen går alltså djupare och är sammankopplade med frågor rörande uppfattningar om vilka ”vi” och ”de” är, säger Karl Gustafsson.
 
Avhandlingens namn: Narratives and Bilateral Relations: Rethinking the ”History Issue” in Sino-Japanese Relations. Avhandlingen finns att ladda ned som pdf.

Karl Gustafsson, Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, mobil 073-783 18 57, tfn 08-16 42 71, e-post karl.gustafsson@statsvet.su.se