Unika gotländska fossil ger ny syn på forntida hav

I våra nutida hav gör den förhärskande oceankemin att de dominerande skaldjuren (koraller, ostron med flera) bygger upp sina kalkskal av så kallad aragonit. Denna lättlösliga form av kalk har tidigare inte hittats i fossila skaldjur äldre än 300 miljoner år. De nya fynden är långt över 100 miljoner år äldre och ger en ny inblick i ett forntida hav som annars dominerades av kalcitskal – en mer svårlöslig form av kalk.

Nya analysmetoder gör det nu möjligt att i detalj undersöka fossila skal ultrastrukturellt och därmed kunna dra nya slutsatser om hur de bildades och även få insikter i oceankemin i forntida hav. I den nya detaljerade studien av 400 miljoner år gamla kalkskal bland annat från Gotland kan man för första gången påvisa välbevarad aragonit, som är en vanlig form av kalk (kalciumkarbonat) i våra dagar. För 400 miljoner år sedan var det dock den andra formen av kalk – kalcit – som totalt dominerande världshaven och inga bevarade aragonitiska kalkskal har tidigare hittats.

– Att försöka förstå hur miljön i forntida hav interagerade med biosfären är spännande. Det har dessutom relevans för den pågående klimatdebatten eftersom de kalkskaliga organismerna då liksom nu tjänar en viktig klimatisk funktion och aktivt medverkar till att binda koldioxid i sina hårddelar, säger Lars Holmer, professor vid Institutionen för geovetenskaper, och en av forskarna bakom studien.  

Det här, menar Lars Holmer, är även viktigt för att förstå hur olika kalkskaliga organismer faktiskt har kunnat börja bilda hårddelar av olika typer och öppnar för möjligheten att vidare undersöka ett vitt spektrum av andra äldre och samtida viktiga fossila organismer.

– Gotland är ju världsberömt för sina välbevarade fossila rev och sannolikt kan även fler av de revbyggande organismerna i dessa ha varit aragonitiska, liksom är fallet med de nutida revbyggarna.

För mer information, vänligen kontakta:
Lars Holmer, tel: 018-4712761, 070-468 26 55, e-post: lars.holmer@pal.uu.se