Bröllop både förenar och skiljer
Religionssociologen Karin Jarnkvist har studerat vad bröllop kan betyda för dem som gifter sig. Studien visar att giftermålet förenar paret, såväl juridiskt och ekonomiskt som känslomässigt. Men föreställningarna om brud och brudgum bygger på en tanke om särskiljande av könen. I det romantiska dramat har bruden huvudrollen och mannen spelar en biroll.
I vigseln säger brudpar ”ja” till ett fortsatt liv tillsammans. Men bröllop skiljer också människor åt visar en ny avhandling från Umeå Universitet.
Religionssociologen Karin Jarnkvist har studerat vad bröllop kan betyda för dem som gifter sig. Män och kvinnor i åtta heterosexuella par berättar om sina bröllop, från det att de tog beslutet att gifta sig och tills bröllopsdagen är över.
Studien visar att giftermålet förenar paret, såväl juridiskt och ekonomiskt som känslomässigt. Men föreställningarna om brud och brudgum bygger på en tanke om särskiljande av könen. I det romantiska dramat har bruden huvudrollen och mannen spelar en biroll.
— Bröllopet blir ett undantag från parens vardagliga strävan efter jämställdhet, säger Jarnkvist.
De intervjuade gifter sig för första gången och många av dem har barn. Barnen har stor betydelse för parens val att gifta sig.
— Gifta föräldrar skapar en ”riktig” familj. Paren signalerar också att deras relation är seriös.
Alla intervjuade är svenskfödda och bor i en medelstor stad och mindre ort i Norrland. Hälften av dem gifter sig borgerligt och hälften enligt Svenska kyrkans vigselordning. Den som, enligt de intervjuade, gifter sig på ”riktigt” gör det i kyrkan. Vit klänning, frack, blommor, många gäster och stor middag är självklarheter vid ett sådant bröllop. Den borgerliga vigseln sker mer eller mindre i hemlighet och med endast ett fåtal vittnen närvarande. Både kulturella, religiösa, ekonomiska och sociala faktorer har betydelse för vilken vigselform paret väljer.
— Några av dem som gifter sig borgerligt tycker det är skönt att slippa alla krav de anser följer med ett kyrkbröllop. Andra väljer borgerlig vigsel av exempelvis ekonomiska skäl, berättar Jarnkvist.
Därigenom skapas en första- och andraklassens bröllop. Även själva upplevelsen av vigseln skiljer människor åt, om än inte så dramatiskt. Tolkningarna av ritens handlingar är olika från person till person.
— Riten lever med sin tid och får de innebörder som deltagaren själv lägger i den, säger Jarnkvist.
Fredag 30 september 2011 försvarar Karin Jarnkvist vid Institutionen för idé- och samhällsstudier, Umeå Universitet, avhandlingen När jag gifter mig ska jag göra det på riktigt — berättelser om barn, brudar och bröllop. Den engelska titeln är When I marry I will do it for real – stories about children, brides and weddings.
Disputationen inleds kl. 13.15 i Hörsal E, Humanisthuset, Umeå Universitet. Opponent är Karin Salomonsson, etnolog vid Lunds Universitet.
En sammanfattning av avhandlingen på svenska och engelska finns på http://www.idesam.umu.se/om/personal/religion/karin-jarnkvist.
Karin Jarnkvist är uppvuxen och bosatt i Sundsvall. Efter doktorandutbildningen tar hon tjänst som forskare vid Härnösands stift, Svenska kyrkan.
Kontaktinformation
Tfn till Karin Jarnkvist: 070-592 55 24
e-post: karin.jarnkvist@religion.umu.se
