Uppsalaforskare tar pulsen på supervulkanen Krakatau
1883 chockades hela världen av den indonesiska vulkanen Krakataus stora utbrott som orsakade minst 36 000 dödsfall. Vulkanens kollaps kunde höras både i Australien och Indien och den efterföljande tsunamin var mätbar i engelska kanalen. En grupp forskare från Uppsala universitet hoppas nu bättre kunna förklara dess beteende, och hjälpa till med riskförebyggande arbete.
Själva namnet Krakatau (eller den felstavade varianten Krakatoa) används idag synonymt med katastrofala vulkanutbrott, men få känner till att Krakatau varit mer eller mindre kontinuerligt aktiv sedan 2002.
Om vi idag skulle råka ut för ett utbrott likt det skedde 1883 skulle konsekvenserna bli långt mer förödande i en av världens mest tätbefolkade regioner. Bara ön Java har en befolkning på cirka 140 miljoner innevånare på en yta mindre än en tredjedel av Sverige.
Under en vulkan tränger het magma (smälta bergarter) upp från jordens inre genom berggrunden eftersom magman har en lägre densitet än det fasta berget. Innan den når ytan samlas magman i en eller flera magmakammare där den förvaras tills den får möjlighet att fortsätta att stiga uppåt och slutligen nå ytan i ett utbrott. Vulkaner kan se väldigt olika ut under ytan, vissa har flera olika magmakammare medan andra bara har en stor. Om vi vet på vilket/vilka djup magman förvaras under en vulkan kan vi bättre förstå hur den fungerar och därigenom planera riskförebyggande arbete. Till exempel är en vulkan med ytligt magmaförvar mer oberäknelig och är ofta farligare än en vulkan med ett djupt magmaförvar.
– Det är inte möjligt att direkt undersöka magmakammare, men vi kan använda lavan som kommer upp till ytan för att uttyda vilka förhållanden som råder på djupet. Alla kristaller som finns i lavan bildades en gång i en magmakammare, och deras kemiska sammansättning återspeglar deras bildningsmiljö. Från kemin kan vi utläsa till exempel på vilket djup de bildats, som ett slags geologiskt detektivarbete där vi letar efter kemiska fingeravtryck i lavan, säger Börje Dahrén, forskare vid institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet.
I studien, som nyligen publicerats i tidskriften Contributions to Mineralogy and Petrology, har man upptäckt att magman förvaras på tre nivåer under Krakatau. Dessa nivåer återfinns på strax under jordskorpan, mitt i jordskorpan samt i den ytliga delen av jordskorpan.
– Magmaförvaret visade sig vara betydligt mer komplext och ytligt än vi hade förväntat oss, vilket påverkar vår syn på vulkanen. Vi visste redan att den var farlig, men inte att magmaförvaret var så ytligt! Nu tänker vi fortsätta undersöka Krakatau och andra farliga Indonesiska vulkaner, och hoppas hitta fler viktiga ledtrådar för att förklara deras beteende, säger Börje Dahrén.
För mer information kontakta Börje Dahrén, tel: 018-471 2557, 070-2312236, e-post: borje.dahren@geo.uu.se
Dahren, B., Troll, V. R., Andersson, U. B., Chadwick, J. P., Gardner, M. F., Jaxybulatov, K., & Koulakov, I. (2011). Magma plumbing beneath Anak Krakatau volcano, Indonesia: evidence for multiple magma storage regions. Contributions to Mineralogy and Petrology, doi:10.1007/s00410-011-0690-8
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se
