Läkarens alkoholvanor styr råden till patienten
Läkare som själva dricker mer ger frikostigare råd om patienters dryckesvanor. De sätter högre gränser för vad som är ett skadligt drickande – och där högkonsumerande män kan fortsätta dricka får kvinnor ofta rådet att sluta helt. Det visar en avhandling från Sahlgrenska akademin.
Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har för första gången undersökt hur distriktsläkarnas egna alkoholvanor påverkar rådgivningen till patienter. Studien, som genomförts genom enkäter till läkare i Skaraborgs län, visar att läkare med frikostiga alkoholvanor sätter betydligt högre gränser för vad som är en skadlig konsumtion jämfört med läkare som är nykterister eller lågkonsumenter.
Även könet spelar roll för vilka råd läkaren ger. Om en man och en kvinna söker för samma hälsoproblem och har en jämförbar alkoholkonsumtion, får manliga storkonsumenter ofta rådet att minska sitt drickande medan kvinnliga storkonsumenter uppmanas att sluta helt.
Manliga storkonsumenter hänvisas också betydligt mer sällan till behandling jämfört med kvinnor. Detta gäller särskilt om den undersökande läkaren är en man.
–Läkare som dricker mera alkohol har en liberalare syn på alkohol, men läkarnas inställning påverkas också av att en hög manlig konsumtion hör till samhällsnormen, säger Magnus Geirsson, doktorand i socialmedicin vid Sahlgrenska akademin och själv distriktsläkare på Norrmalms vårdcentral i Skövde.
Även läkarnas alkoholutbildning påverkar – men kanske inte på det sätt man förutsätter. Enligt studien sätter nio av tio av läkare lägre gränser för en säker alkoholkonsumtion än Folkhälsoinstitutets rekommendation på 14 glas för män och nio glas för kvinnor.
Lite överraskande satte läkare som har alkoholrelaterad utbildning och som ansåg sig kompetenta inom alkoholområdet högre gränser – även om rekommendationerna även här var lägre än Folkhälsoinstitutets.
–Det kan bero på att läkarna anser att den gräns som FHI använder är för hög, men också på att läkare som känner sig mindre kompetenta inom alkoholområdet vill hålla sig på den säkra sidan, säger Magnus Geirsson.
Avhandlingen visar också att de utbildningsaktiviteter som utförts inom regeringens femåriga satsning Riskbruksprojektet, där målet är att ge frågor om alkoholvanor en självklar plats i hälso- och sjukvården, inte lett till någon förändring av praxis i primärvården.
Avhandlingen “Alcohol prevention in Swedish primary health care Staff knowledge about risky drinking and attitudes towards working with brief alcohol intervention. Where do we go from here?” försvarades den 7 oktober.
Kontaktinformation
Magnus Geirsson, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
070-3961645
magnus.geirsson@vgregion.se
Huvudhandledare: Leg läkare, med dr Fredrik Spak socialmedicin, Sahlgrenska akademin, fredrik.spak@socmed.gu.se
