Något lägre risk att smittas med sorkfeber i år

SLU:s sorkfeberprognos visar att runt 400 personer kommer att få diagnosen under säsongen 2011/2012 . Risken att smittas är troligen något lägre än föregående säsong med 482 kända fall.
Det är tredje gången som SLU-forskarna Gert Olsson och Birger Hörnfeldt vid institutionen för vilt, fisk och miljö gör en årlig sorkfeberprognos (juli-juni). Sorkfeber orsakas av ett virus som förekommer naturligt bland skogssorkar. Symptomen kan för många förväxlas med exempelvis influensa, men av de som insjuknar och får diagnosen dör ungefär en halv procent.

Viruset sprids från skogssorkar via urin, saliv och avföring. Människor infekteras vanligen via inandning av virus, exempelvis under städning, vedhantering, mattskakning eller andra aktiviteter där damm rörs upp i utrymmen vari skogssorkar rört sig.

– Våra sorkfeberprognoser baseras på observationer av skogssork i den nationella miljöövervakningen och det kända sambandet mellan sorkfeber- och skogssorkförekomst, berättar Birger Hörnfeldt, professor vid SLU.

I stora delar av Sverige varierar tillgången på skogssork kraftigt mellan åren. Ungefär vart tredje, fjärde år har skogssork beståndstoppar och det är i samband med dessa som risken att drabbas av sorkfeber är högre än normalt.

– Vi vet att antalet diagnosticerade sorkfeberfall under en säsong till mer än 70 procent kan förklaras av mängden skogssorkar på hösten, säger Gert Olsson, forskare vid SLU.
Trots att skogssork finns över hela landet, är sjukdomen i Sverige vanligast förekommande i de nordligare länen. Sporadiska fall diagnosticeras ändå varje år också längre söderut. Orsaken till denna skillnad är fortfarande inte känd.

– För varje diagnostiserat fall finns sannolikt 5-7 gånger fler infekterade eller insjuknade som inte söker vård eller får diagnosen, säger Gert Olsson.

Den stora majoriteten av sorkfeberfall inträffar under höst och vinter men risken att infekteras finns året om.