Genväg till världens konflikter
Riksbankens Jubileumsfond har finansierat Uppsala konfliktdatabas. Nu har Peter Wallensteen slutrapporterat projektet, som revolutionerat forskningen om konflikter. Här kan man på ett enkelt sätt finna information om all världens konflikter. Ett tydligt resultat är att konflikterna faktiskt minskat med tiden.
Om du hamnar på en fest med freds- och konfliktforskaren Peter Wallensteen, bli då inte överraskad om han plötsligt skulle rycka fram mobilen och fråga: ”Har du den här appen?” Det han då pekar fram på skärmen är med största sannolikhet Uppsala universitets senaste databas om alla världens konflikter, tillgänglig direkt över nätet.
— Det eleganta med databaser är att det är möjligt att få ut precis den datamängd man är intresserad av, säger han och tillägger, inte utan viss förtjusning i rösten, att det ändå ganska ofta händer att någon faktiskt svarar ja.
Sedan några år har Institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet en särskild portal på universitetets hemsida, som drivs av forskningsprogrammet Uppsala Conflict Data Program. Inom portalen har programmet samlat all data som under åren samlats in om världens alla väpnade konflikter sedan 1946. Portalen rymmer en encyklopedi med utförliga beskrivningar av de olika konflikterna, som ger underlag för fallstudier och jämförande studier, men också en ren databas med dataset, som är färdiga eller kan tas fram efter önskemål, och möjlig för forskare att direkt ta del av och göra statistiska beräkningar utifrån.
— Öppenheten stimulerar forskningen och uppgifterna betraktas som vederhäftiga. Vi har redan märkt att det i avhandlingar finns statistiska delar, med data som kommer just från den databasen, säger Peter Wallensten och pekar ut flera rapporter bara från hans egen institution, där uppgifterna använts. Bland annat en rapport som visar att när fredsbevarande trupper har skickats till konflikter minskar också antalet dödade personer i konflikten.
I databasen beskrivs världens konflikter utifrån ett hundratal variabler och per år. Det kan till exempel vara när en konflikt började, vad den handlade om, om det finns fredsavtal, om en fredsstyrka skickats och hur många som dödats.
— Man får en helhetsbild här som man inte får annars. Den här är unik, det finns inget liknande, säger han och berättar att ett par utländska universitet just nu arbetar med att utveckla nya, mer specifika databaser som utgår från Uppsalas, men som mer specifikt täcker fredsavtal och etniska konflikter.
Idén till att systematisk samla data om alla konflikter i världen går tillbaka ända till 1970-talet men det var för knappt tio år sedan när möjligheterna med internet började sjunka in som tanken på att publicera databasen över nätet föddes. I dag är han tacksam för att programmet fick medel ur Riksbankens Jubileumsfond för att genomföra projektet.
— Det var strategiskt otroligt viktigt att vi fick anslaget just då. Utan pengarna hade projektet varit fullständigt omöjligt. Det kom precis i rätt ögonblick när Internet spreds och verkligen började användas av alla.
/Maria Jansson
