Överskuldsättningens ansikten – om komplexiteten bakom skuldproblem
Hushållens ökande skuldsättning och allt fler skuldtyngda individer väcker frågor kring varför människor hamnar i skuldproblem. Dock är det ett område som inte uppmärksammats i någon större utsträckning inom svensk forskning. I en ny avhandling från Linnéuniversitetet studerar Lisbeth Sandvall överskuldsättningsproblem och tar utgångspunkt i intervjuer med 32 personer som är så skuldtyngda att de ansökt om skuldsanering.
Syftet med avhandlingen är att studera vägar in i och ut ur ekonomiska svårigheter, hur problemen hanteras, hur strategierna tar sig uttryck samt vilka faktorer som kan påverka både skuldsättning och utvecklande av skuldproblem. Avhandlingen tar utgångspunkt i enskilda människors erfarenheter men det är inte enbart individuella berättelser utan uttrycker också något om skuldproblem på samhällsnivå.
Avhandlingen innehåller tre delstudier:
- Från skuldsatt till skuldfri – fokus på process, strategier och påverkande faktorer
- Sexuellt överförda skulder – kvinnor och mäns skuldproblem
- Överskuldsattas förhållningssätt och strategier – hur skuldproblem påverkar individen
Utifrån resultaten från de tre delstudierna om individuella upplevelser och erfarenheter lyfts överskuldsättningsproblematiken och belyses i ett samhällsperspektiv.
Resultatet visar att bakom skuldproblem finns en komplex bild av olika komponenter som bland annat handlar om förlopp, samspel av olika faktorer och vem som drabbas. Själva skuldutvecklingen kan vara både ett långsamt glidande in i allt större ekonomiska svårigheter och ett plösligt, oväntat eller oförutsett förlopp. Skuldproblemen kan inte begränsas till ett fattigdomsproblem då det kan handla om både inkomst- och utgiftsproblem.
Alla intervjupersoner har levt många år med allvarliga skuldproblem och den långa tiden med ansträngd privatekonomi påverkar individen på olika sätt. Förhållningssätt och strategier kan relateras till två dimensioner; aktiv-passiv och öppen-sluten. Dessa utvecklades till en strategimodell som bygger på resultatet av intervjuerna. Modellen innehåller fyra idealtypiska positioner som benämns: ”göra det bästa av situationen”, ”jag fixar det själv”, ”det är som det är” och ”instängd i ett hopplöst läge”. Faktorer som kan påverka förhållningssätt och strategier är främst: tidsperspektiv och i förhållande till var i skuldsaneringsprocessen man befinner sig, bemötande, socialt stöd, skam och skuldkänslor, sjukdom samt ålder.
En problematik som framträder i resultatet är att kvinnorna i högre utsträckning blivit skuldsatta genom att ställa upp som borgensman eller medlåntagare för mannen. Kvinnorna ser i högre utsträckning skuldsättningen som ett familjeprojekt medan männens skuldsättning mer handlar om företagande och egna projekt. Med tanke på den höga skilsmässostatistiken är detta ett resultat som borde lyftas fram. Kvinnorna riskerar dessutom att hamna i större skuldproblem genom lägre löner och mindre pensioner.
– Ett framträdande resultat är att skuldproblem inte enbart kan ses som ett individuellt problem utan utvecklas i ett samspel mellan individuella, relationella och strukturella faktorer säger Lisbeth Sandvall. Konsumtion och skuldsättning har fått en större betydelse för såväl individer som samhällsekonomi samtidigt som förändringarna i välfärdssystemet borde öka både kvinnors och mäns uppmärksamhet över den enskilda ekonomin och väga eget och gemensamt risktagande.
Avhandlingen ”Överskuldsättningens ansikten – en studie av vägar in i och ut ur ekonomiska svårigheter” försvaras fredagen den 18 november 2011, kl. 10.15.
Disputationen äger rum i IKEA-salen, Hus N, Linnéuniversitet i Växjö. Opponent är professor Ulla-Karin Hedin Göteborgs universitet.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Lisbeth Sandvall, telefon: 0470-708357, e-post lisbeth.sandvall@lnu.se.
Beställ avhandlingen från Linnaeus University Press: lupress@lnu.se, 0470-708267.
