Hoten mot den biologiska mångfalden
Många faktorer påverkar hur landskapet ser ut. Ny forskning från Stockholms universitet visar att för att bevara och utöka en biologisk mångfald krävs klara strategier för hur markerna sköts. Studien tyder även på att bete är viktigt för att skydda och främja artrikedom. Forskaren bakom studien pekar på vikten av att jordbruk som bidrar till biologisk mångfald subventioneras av EU.
Många faktorer påverkar hur landskapet ser ut. Ny forskning från Stockholms universitet visar att för att bevara och utöka en biologisk mångfald krävs klara strategier för hur markerna sköts. Studien tyder även på att bete är viktigt för att skydda och främja artrikedom. Forskaren bakom studien pekar på vikten av att jordbruk som bidrar till biologisk mångfald subventioneras av EU.
– För att förhindra ytterligare förluster av biologisk mångfald är det nödvändigt att tillåta betesmarker som är mosaiker av öppna marker och skogskanter. För att få en biologisk mångfald behövs klara skötselstrategier där kontinuerlig skötsel håller skogskanterna öppna. De flesta har en bild av att den orörda naturen ger den mest artrika miljön. Så är inte fallet i Europa där kulturlandskapet är artrikt och bör bevaras. Det är viktigt att jordbruket subventioneras av EU om vi vill satsa på heterogena livsmiljöer och betesmarker med många träd, säger Josefin Reimark, forskare vid Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi vid Stockholms universitet.
Josefin Reimark vid naturgeografiska-kvartärgeologiska institutionen vid Stockholms universitet har genom att jämföra kartor och andra historiska dokument tillsammans med flygfoton från 1800-talet 1900-talet och nutid spårat hur artrikedomen på olika öar i Hjälmö-Lådnas skärgård på östkusten har förändrats.
– På öarna jag undersökt finns kor och får och frågan är om betning har lett till att det finns fler eller färre växtarter i markerna. Betesmarken på öarna är fortfarande heterogen till skillnad från fastlandet där en specialisering av betesmarker och skogsmarker har skett. En faktor som påverkar homogenisering av arterna är EU-regler där bestämmelser beskriver antalet träd i markerna för en viss klassificering, säger Josefin Reimark.
Enligt Josefin Reimark följer förändringen av markanvändning i Hjälmö-Lådnas skärgård den allmänna utvecklingen på fastlandet i Sverige och övriga Europa. Men varken intensifiering eller storskaligt jordbruk har utvecklats på öarna, främst beroende av fysiska begränsningar men också på grund av ekonomiska och bevarandeskäl. Resultatet från studien som Josefin Reimark gjort tyder på att bete är viktigt även i artfattiga landskap. Att djur betar kan bidra till att skydda och främja artrikedom även i andra typer av landskap.
För ytterligare information kontakta Josefin Reimark, 070-741 73 21
Josefin.reimark@natgeo.su.se
